Abril, 050223 (IPS) – De båda kurdiska gerillasoldaterna vill störta regimen i Iran – men de är emot en amerikansk invasion. De har just flytt från Iran efter att ha suttit fem år i fängelse. Deras brott: medlemskap i Kurdistans demokratiska parti i Iran.
Nu sitter de och värmer sig vid ett oljeelement inne på KDP-kontoret som ligger utanför Koysenjak, vid foten av de snötäckta bergen på gränsen mellan Irak och Iran. – De torterade oss, säger Idris Hormazina. Han är bara 34 år men hans hår har redan blivit vitt. – De satte på oss huvor, band våra händer och fötter och slog oss med slangar och gevärskolvar. De försökte knäcka oss genom att ljuga om att våra familjer och släktingar satt i cellerna bredvid eller att de hade flytt från landet och att vi aldrig skulle se dem igen, säger han. Efter tre månader av daglig tortyr erkände Idris och hans kamrater att de var medlemmar i KDP. Då skickades de till en hemlig militär domstol. – De sa till oss att vi inte behövde någon advokat eftersom den islamiska republiken är Guds representant på jorden. De sa att vi arbetade mot republiken. Vilket innebar att vi arbetade mot Gud och därför skulle straffas, säger Idris. De två kurderna förklarades skyldiga och skickades till Karaj-fängelset, en av Irans största anstalter för våldsamma brottslingar. De berättar att 90 procent av fångarna där var beroende av opium. Smittsamma sjukdomar härjade i anstalten och vakterna gjorde ingen skillnad på vanliga brottslingar och politiska fångar. Efter fem år lyckades de båda kurderna muta sig till en veckas permission och flydde till Irak. De kom till KDP-basen tidigare i februari. De vill att regimen i Iran ska falla men de är mycket ambivalenta till USA:s president George W. Bushs hårda ord om Iran. De säger att de är emot ett USA-drivet krig mot Iran. En inställning som delas av andra iranska kurder här i norra Irak. Tolken Mohammed Amin spenderade en stor del av sin ungdom som flykting i Iran – före bildandet av det autonoma kurdiska området i Irak efter Gulf-kriget 1991. – Före Irak-kriget sa många i Iran, “snälla Amerika kom och befria oss”. Men nu vet de att om Amerika kommer så kommer Iran att förvandlas till ett nytt Irak. De vet att en fredlig diktatur är bättre än ett demokratiskt kaos som i Irak – där ingen vet vad som händer, säger han. De iranska kurderna är också kritiska till USA:s sanktioner mot Iran. USA införde hårda sanktioner efter revolutionen 1979 och dessa stärktes ytterligare 1996, då Bill Clinton var president. Idris hoppas att Bush kommer att häva dessa sanktioner som han anser är kontraproduktiva.
– I över 20 år har Iran levt under amerikanska sanktioner, som har haft störst effekt på folket. När människor utsätts för sanktionerna blir de självklart fattigare och deras situation förvärras och det enda de tänker på är hur de ska kunna skaffa mat till sina barn. Det ger regeringen en bra chans att kontrollera dessa hungriga människor, säger han. Men Bush-administrationens linje hittills har varit att tala om ännu tuffare sanktioner. När USA:s utrikesminister Condoleeza Rice reste runt i Europa tidigare i månaden försökte hon samla stöd för globala sanktioner mot den islamistiska republiken. Hon sa bland annat att om Iran inte följer internationella avtal och regler så ska internationella atomenergiorganet IAEA enligt sina stadgar föra upp frågan till FN:s säkerhetsråd. Det skulle kunna leda till mer omfattande sanktioner mot Iran.
– Jag anser att budskapet är framfört och att iranierna behöver förstå det, sa Rice och tillade att Teheran bör förstå att det finns “andra steg” som det internationella samfundet kan ta.
