Nairobi, 050218 (IPS) – Tre personer dödades igår i ett bombdåd utanför det som en gång var det somaliska utrikesdepartementet i Mogadishu. Bomben briserade efter en rad protester mot den föreslagna sammansättningen av den fredsbevarande styrka som ska utposteras i landet.
Och den 9 februari mördades en journalist från BBC – Kate Peyton – som besökte Somalia för att rapportera om situationen inför återinsättandet av en centralregering. Dessa händelser visar den svåra uppgift som landets nya regering står inför; att försöka återinföra lag och ordning i landet efter tio år av splittring och laglöshet. I dag befinner sig övergångsregeringen i Kenya men den ska snart börja styra landet från Mogadishu.
Somalia kollapsades 1991 efter att diktatorn Mohamed Siad Barre störtats av en grupp olika miliser. Efter Barres fall hamnade miliserna i konflikt med varann och landet splittrades. Den nya somaliska regeringen utsågs efter två år av fredsförhandlingar i grannlandet Kenya. Nu står den inför uppgiften att ena landet och återinföra lag och ordning.
– Vi kommer inte att i tysthet se på när våra medborgare hålls som gisslan av politiska extremister. Vi ska föröka förhandla oss till fred med de som orsakar problem. Om det misslyckas är det upp till våra säkerhetsstyrkor att ta de steg de anser nödvändiga – men med minsta möjliga våld, säger Yusuf Baribari, chef för president Abdullahi Yusufs presservice. Presidenten har uppmanat Afrikanska unionen att bistå Somalia med 15 000 soldater för att trygga flytten av regeringen från Kenya till Mogadishu. Den delegation från Afrikanska unionen, som ska utvärdera hur utposteringen av den fredsbevarande styrkan ska gå till, möttes i veckan av demonstrationer. Protesterna handlade framför allt om att Etiopien har erbjudit sig att bidra med soldater till AU-styrkan. Etiopien och Somalia har ofta legat i konflikt med varann. Det finns också ett missnöje bland vissa somaliska grupper att icke-muslimska soldater kan komma att ingå i styrkan. Den Brysselbaserade tankesmedjan International Crisis Group säger att den nya regeringen bör ta protesterna på allvar.
– Sådana här hot och protester måste tas på allvar eftersom de representerar folket oro, säger Matt Bryden, på International Crisis Group.
Han anser att regeringen öppet måste debattera frågan om vilka som ska ingår i den fredsbevarande styrkan och att parlament och regering måste vara eniga om hur man ska gå till väga. I dag tycks medlemmarna i regeringen inte vara överens om huruvida regeringen verkligen ska göra sig beroende av en internationell styrka för sin säkerhet. Dåliga erfarenheter från den förra internationella fredsbevarande styrkan i landet är en orsak till tveksamheten. På initiativ från FN skickades 1992 en styrka till Somalia för att försöka stoppa utvecklingen mot anarki och för att distribuera humanitär hjälp till nödlidande. I slutet av 1992 svalt miljoner somalier på grund av en kombination av inbördeskrig och torka. FN-styrkan lyckades föra ut hjälp till många nödlidande men den misslyckades med att öka säkerheten i landet. I juni 1993 dog 24 pakistanska FN-soldater efter en attack av milisledaren Mohammed Farah Aideed. Efter det blev FN indraget i fler strider mot Aideeds anhängare. Några månader senare, i oktober, dog hundratals civila somalier och 18 amerikanska soldater under strider i huvudstaden Mogadishu. Händelsen blev en vändpunkt för FN och samtliga fredsbevarande stoldater drogs ut ur landet 1995. De förhandlingar som har resulterat i bildandet av den nya somaliska regeringen har letts av en regional grupp kallad IGAD. I gruppen ingår Kenya, Etiopien, Eritrea, Djibouti, Uganda, Somalia och Sudan. Efter förhandlingar skapades först ett parlament i augusti 2004 och förra månaden utsågs regeringen. Två regioner i Somalia – Puntland i nordöst och Somaliland i nordväst – vägrade att delta i förhandlingarna. Båda områdena har förklarat att de inte vill tillhöra Somalia.
