Petion-Ville, Haiti, 050216 (IPS) – Förra torsdagen hördes knattret från automatvapen i Petion-Ville – en förort till Haitis huvudstad Port-au-Prince. Gator spärrades av. Haitiska poliser med svarta huvor och automatvapen belamrade gatorna. FN-soldater körde in i förorten i bepansrade bilar.
När allt var över hade femåriga Dorley Jean-Baptiste skjutits ihjäl och tre andra civilpersoner skadats. Polisen hade gripit tre personer – men inte den man de sökte: en före detta medlem i Haitis upplösta väpnade styrkor. Jean-Baptiste var den senaste av flera hundra civilpersoner som skjutits ihjäl i huvudstaden de senaste månaderna. Mellan 250 och 406 personer har skjutits till döds sedan oktober, beroende på vem man frågar. Den senaste våldsvågen började den 30 september då polisen drabbade samman med demonstranter som krävde att landets störtade president Jean-Bertrand Aristide skulle återinsättas. Upploppen ledde till dödsoffer på båda sidor.
Sedan dess har beväpnade gäng som stödjer den före detta presidenten attackerat poliser, affärer och bilförare. Polisen har besvarat attackerna brutalt. Kritiker hävdar att polisens våld även har drabbat fredliga Aristide-supportrar. Före detta soldater – som var med och störtade Aristide – har också blandat sig i kaoset. I flera mindre städer patrullerar de på gatorna – beväpnade och iförda gamla, slitna uniformer. Aristide tvingades lämna ifrån sig makten i februari förra året. Han hävdar att USA och Frankrike tvingade honom att lämna landet sedan hans regering utmanats av beväpnade rebeller. Syftet med polisoperationen i förorten Petion-Ville förra torsdagen var att gripa den före detta sergeanten Remissainthe Ravix, som leder en grupp före detta soldater som misstänks ligga bakom en rad mord. Men precis som vid många haitiska polisoperationer så missade man målet och civilpersoner dödades. Mellan 250 och 406 döda på fyra månader skulle vara en hög siffra var som helst. Men det är extra anmärkningsvärt i ett land där cirka 7 400 FN-soldater ska bevara freden. FN:s stabiliseringsstyrka på Haiti, MINUSTAH, har ett komplicerat uppdrag framför sig. Styrkan har till uppgift att skapa en ”säker och stabil miljö” för övergångsregeringen och att förbereda för valen som ska hållas i höst. MINUSTAH är den sjätte FN-styrka som skickats till Haiti på bara tio år och den utposterades där efter den andra USA-ledda invasionen i landet under samma period. Den här gången lovade FN:s generalsekreterare Kofi Annan att FN skulle göra allt rätt, med det finns ändå mycket att rätta till. – De festa av dessa missioner, om inte samtliga, hade som främsta mål att skapa en stabil miljö i Haiti, säger journalisten och yttrandefrihetsaktivisten Vario Serant.
– Men erfarenheten visar att trots alla dessa FN-missioner så har Haiti förblivit ett instabilt land vars befolkning har varit gisslan för otrygghet, våld från väpnade grupper, narkotikahandlare och andra kriminella. Serant, nyhetsredaktör på privatägda Tele-Haiti och korrespondent för Radio France International, har täckt utvecklingen i sitt hemland Haiti i 15 år. Han har svårt att vara optimistisk till att FN nu ska kunna lyckas med sitt uppdrag. – Det var ju trots allt de tidigare FN-styrkorna som utbildade den numera upplösta haitiska armén – vars medlemmar i dag antingen sitter fängslade för människorättsbrott eller narkotikahandel och av vilka några var med och startade upproret mot president Aristide förra året. – MINUSTAH har varit här i sju månader. Det finns fortfarande väpnade grupper och områden i staden dit man inte kan ta sig, säger Serant. Men Haiti befinner sig inte i krig och det är inte ett protektorat. Det är inte meningen att FN-styrkan ska ta över polisarbetet från Haitis nationella polisstyrka, bestående av 4 000 män och kvinnor som ansvarar för Haitis 8 miljoner invånares säkerhet, trots att polisen är dåligt utrustad och regelbundet anklagas för korruption och övergrepp. De två styrkorna har samarbetat med många uppdrag den senaste tiden – men så var inte fallet i torsdags.
– Vi blev inte informerade i förväg. De ringde oss efter att de startat operationen, säger chefen för FN-styrkan, den brasilianske generalen Augusto Heleno Ribeiro Pereira, som är märkbart upprörd. – Nu drar vi tillbaka våra trupper eftersom vi ville förhandla men polisen hade bestämt sig för att slå sönder möblerna…det ligger inte i vårt mandat att förstöra hus. Den haitiske polischefen Leon Charles uttryckte en liknande frustration i veckan. Han sa till pressen att nationella polisstyrkan inte bad FN om vare sig hjälp eller kritik. Men polisen har inte lyckats minska våldet som förutom att kosta civila och poliser livet även har lett till att affärer och skolor tvingats ha stängt och handel och näringsliv drabbas svårt. Enligt en rapport från tankesmedjan International Crisis Group finns det omkring 300 000 illegala vapen i Haiti. Många av vapnen är i händerna på före detta soldater eller kriminella gäng. Detta skapar frustration hos vissa FN-anställda. – Vi vill verkligen konfrontera våldet. Men vårt mandat är att assistera, orientera och stödja, säger den kanadensiske FN-polisen Jean-Francois Vézina.
Resultatet är att trots att det finns FN-baser i hela landet, och att många människor säger att de känner sig mer säkra, så sker det fortfarande många mord, kidnappningar, våldtäkter och rån. Och det finns fortfarande många väpnade grupper vilket inte bådar gott inför de förestående valen.
