Washington, 041125 (IPS) – Om Latinamerika återgår till de militärdiktaturer och “smutsiga krig” som finns i dess närhistoria kan analytiker komma att peka ut det möte mellan halvklotets försvarsministrar som under förra veckan hölls i Quito – och i synnerhet Pentagons chef Donald Rumsfelds roll under mötet – som en milstolpe på resan dit.
Om så skulle ske skulle dock bedömningarna inte få någon större förståelse bland dem som läser amerikanska tidningar eller ser på tv i USA. För samtidigt som de stora medierna spekulerat om Rumsfelds framtid under president George W Bushs andra period vid makten, var hans bidrag vid mötet i stort sett helt ignorerat av medierna – med bara ett fåtal undantag.
Detta var olyckligt eftersom mötet i Quito till stora delar bekräftade den förändring i amerikansk politik som skett sedan Bush deklarerade sitt “krig mot terrorismen” efter terrordåden mot landet den 11 september 2001. Själva meningen med mötet var att skapa en “ny arkitektur” för säkerheten på kontinenten. Och enligt Washingtons åsikt ska de väpnade styrkorna spela en central roll inom denna arkitektur. Under nästan två decennier har USA vädjat till den latinamerikanska militären att distansera sig från kalla krigets nationella säkerhetsdoktriner, vilka resulterat i så många övergrepp i regionen. Men i förra veckan tycktes det som Rumsfeld predikade för en återgång till en sådan hållning, men kanske under ett nytt namn.
I kommentarer till de andra försvarsministrarna föreslog till och med Rumsfeld att, med tanke på det 21:a århundradets hot, är tiden inne att fundera över separeringen av militären och polisen. En separering som av såväl nordamerikanska som latinamerikanska människorättsorganisationer setts som ett sätt att få kontroll över militären och minska antalet övergrepp. – Efter 11 september 2001 har vi varit tvungna att genomföra en viktig genomgång av relationerna mellan vår militär och rättsväsendets ansvar i USA, sa Rumsfeld. – De komplexa utmaningarna i denna nya era och de asymmetriska hot vi står inför kräver att alla element inom stat och samhälle arbetar tillsammans. Pentagons chef inkluderar bland de fiender som regionens militär står inför en lång rad aktörer som i vanliga fall skulle hamna på civila myndigheters bord. – Terrorister, narkotikasmugglare, gisslantagare och kriminella ligor utgör en anti-social kombination som i allt högre grad försöker destabilisera de civila samhällena, förklarade han och gjorde därmed gränserna mellan militärens och polisens roller än mer otydliga. Under arbetet med den slutliga kommunikén satte Rumsfelds delegation sig emot ett kanadensiskt förslag, som stöddes av Brasilien och Chile. Detta förslag gick ut på att balansera åtgärderna för att bekämpa terrorismen med utryckliga hänvisningar till internationella regler för mänskliga rättigheter och humanitära lagar. Detta enligt den argentinska juristen Gaston Chillier, från Washington Office on Latin America, WOLA, som bevakade konferensen. – Det de i huvudsak sa var att “terrorismen är vad som ska prioriteras i regionen, och internationella människorättslagar är inte bindande i kampen mot terrorism”, säger han till IPS. – Detta är helt fel budskap i en region där militären under de smutsiga krigen använde sig av denna filosofi för att begå grova brott mot de mänskliga rättigheterna. Rumsfeld vill också se ett större samarbete mellan regionens militärer, i synnerhet i de gränsområden där “fienden ofta hittar skydd''. Trots att Rumsfelds uttalanden har stor betydelse för Latinamerika och de fortsatta relationerna mellan USA och Latinamerika tyckte inte de stora amerikanska medierna att de var värda att ge någon större uppmärksamhet. Detta gällde även de starka motstånd som kom från de flesta latinamerikanska försvarsministrarna.
