Washington, 041005 (IPS) – När Bangladesh drabbades av en cyklon strax efter Gulfkriget 1991 skickade den dåvarande presidenten George Bush en amerikansk räddningsstyrka på 8 000 soldater, 30 gigantiska helikoptrar och fyra svävare som delade ut katastrofhjälp till de behövande i flera veckor.
Denna hjälpinsats – och liknande som senare har genomförts av USA efter naturkatastrofer som exempelvis orkanen Mitch som drabbade Honduras och Nicaragua 1998 – inte bara räddade liv och bidrog till att återuppbygga viktig infrastruktur. Räddningsoperationerna gav också USA betydande goodwill. Många betraktare i USA och Karibien har förskräckts av den nuvarande Bush-administrationens reaktioner på katastroferna i spåren efter den senaste tidens orkaner och stormar i Karibien. De beskriver USA:s agerande som ett totalt misslyckande. Över 90 procent av byggnaderna i Grenada har jämnats med marken, över 2 000 människor har dödats och 300 000 blivit hemlösa i Haiti och även Jamaica och Bahamas har drabbats hårt av orkaner den senaste tiden. Flera analytiker och aktivister anser att USA:s svaga bidrag till katastrofoffren lämnar intrycket att USA har blivit totalt likgiltigt till regionen och de tror att det kommer att bidra till ökad anti-amerikanism i Karibien och Latinamerika. Det mest använda ordet i Latinamerika för att beskriva hur USA bidragit efter katastroferna är att det är “skamligt” – särskilt när man syftar på Haiti, där amerikanska trupper tidigare i år intervenerade militärt. – Jag tycker det är pinsamt att vår regering säger sig stödja interimsregeringen i Haiti och samtidigt har gjort så lite i en tid av så stora behov, säger Rachel Farley, specialist på Haiti vid organisationen WOLA – Washington Office on Latin America.
Hennes organisation försöker få den amerikanska kongressen att avdela en halv miljard dollar till katastrofhjälp och återuppbyggnad i Karibien. – Haiti befinner sig i en exrem kris och samtidigt som vi spenderar en miljard dollar i veckan i Irak säger administrationen att den bara kan skrapa ihop 50 miljoner dollar till hela Karibien. Det är skamligt med tanke på graden av förödelse. – Det är ganska skamligt, säger även Michael Shifter, biträdande ordförande för tankesmedjan Inter-American Dialogue.
– Detta är trots allt ett område där USA har enormt mycket på spel, särskilt i Haiti, där USA har investerat så mycket genom historien. USA:s biståndsorganisation USAID har hittills givit Karibien nästan fyra miljoner dollar i katastrofbistånd efter orkanerna och den summan ska kompletteras med ytterligare åtta miljoner dollar. Merparten av dessa pengar kanaliseras genom privata hjälporganisationer. I tillägg till det har regeringen bett kongressen avdela 50 miljoner dollar till de karibiska offren för katastroferna som en del i ett katastrofpaket på tio miljarder dollar som ska gå till Florida och de andra amerikanska delstater som drabbats av fyra orkaner. De flesta analytiker anser att beloppen är en droppe i havet när man ser till behoven. Räkningen för skadorna som Haiti och Grenada har dragit på sig är ännu inte klar men uppskattningar för Jamaica och Bahamas visar på ekonomiska förluster på 350 respektive 250 miljoner dollar. – Att tala om ett totalt hjälppaket på 50 miljoner dollar är helt enkelt inte verkligt, säger Lawrence Birns, chef för Council on Hemispheric Affairs, COHA . – Man måste tala om 500 miljoner dollar för att det ska bli någon meningsfull verkan. Dessa länder har förlorat infrastruktur, i vissa fall även sin förmåga till export, säger han.
Grenada har till exempel förlorat i princip alla sina välkända muskotträd. Det tar 15 år för ett sådant träd att växa till full storlek. Och majoriteten av öns 100 000 invånare har förlorat sina hem. 1993 invaderade USA Grenada för att stoppa radikala element inom det styrande partiet från att ta över makten. USA:s administration erbjöd först bara 50 000 dollar i katastrofbistånd vilket fick bedömare att häpna. Den summan kan ställas mot att exempelvis Venezuela skänkt en miljon dollar och landets president Hugo Chavez skickade också katastrofbistånd med militära fartyg till Grenada och Jamaica. Vid sidan av rent humanitära skäl borde USA även bidra mer av politiska skäl, för att hindra att Karibien knyts tätare till Venezuela och Kuba, anser chefen för tankesmedjan Inter-American Dialogue, IAD:s program i Karibien, Daniel Erikson.
– Chavez skaffar sig goodwill för generationer genom detta och det kommer att leda till ett starkt stöd inom samarbetsorganisationen OAS och andra internationella forum där USA blir allt mer isolerat, säger Birns på COHA. Michael Shifter på IAD tror också att USA kommer att få betala politisk för att man inte bidra mer i Karibien i dag. – Jag tror att det stärker inställningen att den här regionen inte är viktig och att USA inte bryr sig, säger han.
