Colombo, 040818 (IPS) – Nästan fem århundraden har gått, men minnena finns kvar. Det var den femtonde november 1505 som Dom Lourenco de Almeida gick i land i Colombo. Han hamnade där av misstag efter en storm.
Det misstaget ledde till ett och ett halvt århundrade av portugisiskt styre i Sri Lanka – ett styre som präglades av grymhet, girighet och intolerans. I varje steg de tog var portugisernas iver att sprida den kristna religionen uppenbar. Erövrarna marscherade med svärdet i ena handen och Bibeln i den andra.
Samtidigt som Sri Lanka förbereder sig för att uppmärksamma att det nästa år var 500 år sedan portugiserna anlände håller en grupp forskare på att skriva historien om deras styre ur de koloniserades perspektiv.
Som detektiver i det förflutnas korridorer, med ledtrådar och bevis från århundraden, har omkring 30 medarbetare gett sig i kast med uråldriga palmbladsskrifter, målningar, gravstenar och föremål på europeiska museum. – Vad är historia egentligen?, frågar Susantha Goonatilake, en välkänd lankesisk akademiker.
– Historia skrivs med ett perspektiv, och när det gäller portugiserna, liksom alla andra kolonisatörer, är det deras perspektiv. Men hur är det med det koloniserade folkets perspektiv? Kolonisatörernas dokumentation måste behandlas med försiktighet.
Men regeringen i Sri Lanka har andra motiv med historieforskningen. Den hoppas att forskarna ska hitta tillräckligt mycket bevis för att man ska kunna kräva kompensation av Portugal.
– Vi kommer att be Portugal att erkänna de övergrepp som begicks i Sri Lanka, och att avge en offentlig ursäkt. Vi kommer också att kräva skadestånd för liv och egendom och försöka få dem att återlämna skatter som fördes bort under den tiden, säger kulturministern Vijitha Herath.
1658 gjorde holländarna slut på det portugisiska herraväldet över Sri Lanka, som då kallades Ceylon. Och efter holländarna tog britterna över. De styrde landet tills självständigheten 1948.
Det sägs att portugiserna plundrade uråldriga buddistiska tempel i Sri Lanka. Herath hävdar att det finns bevis för att portugiserna förstörde 256 religiösa helgedomar – både hinduiska och buddistiska.
Herath säger att forskningen kommer att sätta historien i sitt rätta perspektiv, och att det kommer att hjälpa landet att acceptera det som har hänt och gå vidare. Men han medger också att man måste vara försiktig för att inte underblåsa religiösa motsättningar i landet.
Ett antal kyrkor har under de senaste åren attackerats av buddister som hävdar att fundamentalistiska kristna vill omvända landets buddistiska majoritet. Efter studien av den portugisiska tiden, hoppas forskargruppen att man också ska kunna studera de holländska och brittiska perioderna.
