New York, 040427 (IPS) – Samtidigt som FN förbereder sig för att ta över ledarskapet för den fredsbevarande styrkan i Haiti träffades haitiska invandrargrupper och människorättsorganisationer i USA förra helgen för att diskutera krisen.
Själva striderna har avtagit sedan president Jean-Bertrand Aristide avsattes den 29 februari, men fortfarande kvarstår stora meningsskiljaktigheter kring hur det gick till när presidenten avgick och lämnade landet. Aristide själv beskriver sin avfärd som en kidnappning. Nyval ska hållas nästa år men fortfarande har den regionala samarbetsorganisationen Caricom inte erkänt den övergångregering som leds av president Boniface Alexandre och premiärministern Gerard Latortue. Laglösheten är fortsatt utbredd i landet men en multinationell styrka bestående av 3 600 soldater från USA, Frankrike, Chile och Kanada har skickats till ön. FN:s generalsekreterare Kofi Annan har begärt att antalet soldater ska ökas till 6 700 man plus 1 600 poliser när FN tar över den 1 juni.
– Hur bedrövlig situationen än tycks vara så finns det i Haiti i dag en verklig törst efter förändring, från den minsta byn till städerna, säger Jocelyn McCalla på den New York-baserade organisationen National Coalition for Haitian Rights, NCHR, som organiserade helgens möte.
– Tyvärr är det som ofta förmedlas i medierna att haitierna alltid är i luven på varann, men så är inte fallet, säger han. Under helgens möte diskuterades behovet av åtgärder för att överbrygga de klyftor som finns på Haiti, som är ett av de fattigaste länderna i den västra hemisfären. Grupp 184, en koalition av fackföreningar, ungdomsgrupper, näringslivsorganisationer, politiker och bönder, har tagit fram ett sådant förslag. Bland de mål som gruppen satt upp finns fattigdomsbekämpning, bättre utbildning och skydd för investeringar. – Den viktigaste principen för oss är kollektivets intressen, inte bara för individuella gruppers, säger Yanick Lahens som är medlem i gruppen. – De senaste 20 åren har vi gått från kris till kris. Vi har skapat ett land som har sina rötter i uteslutning och som har skapat vad jag vill kalla en intern kolonisation. Vi behöver en kulturell revolution. Vi måste omdefiniera vad det betyder att vara haitier, säger hon. Grupp 184 har kritiserats för att främst föra fram näringslivets perspektiv, och för att ha varit motståndare till Aristide och hans parti Lavalas, men det förnekar Lahens. Hon säger att gruppen inte heller har några planer på att omvandlas till ett politisk parti inför valet 2005. Men det är ett faktum att många konservativa haitier är medlemmar i Grupp 184 och att organisationen hade en framträdande roll i att mobilisera människor till protesterna mot Aristide innan väpnade grupper gjorde sitt intåg på scenen. Grupp 184 bildades efter ett möte som hölls i Dominikanska republiken. Mötet hade fått ekonomisk stöd från organisationen International Republican Institute, IRI, som har kopplingar till det republikanska partiet i USA och till den amerikanska administrationen. Andra talare under helgens möte betonande vikten av att de haitier som bor i USA utnyttjar sin rösträtt för att kunna påverka den amerikanska Haiti-politiken. Pierre Bayard, rådgivare i staden Miamis kulturdepartement, säger att nästan 800 000 haitier bor bara i Florida och att minst 50 000 är registrerade som väljare. Den amerikanska regeringen har infört hårda regler för haitier som försöker fly till USA. Alla haitiska flyktingar som stoppas redan ute till havs skickat direkt tillbaka och de flesta av de som lyckas ta sig i land låses in under den period som deras ärende behandlas. Detta kritiserades under mötet. Hittills i år har den amerikanska kustbevakningen stoppat 2 207 haitier som flytt från sitt hemland. Det är en dramatisk ökning i jämförelse med tidigare år, enligt tjänstemän. I år firande Haiti tvåhundra år av självständighet från Frankrike. Men det är ett bitterljuvt jubileum för ett land som har genomlevt 33 kupper och nästan två årtionden av amerikansk ockupation. Jocelyn McCalla på National Coalition for Haitian Rights säger att hans organisation välkomnar närvaron av fredsbevarande styrkor i landet men säger att en varaktig lösning för framtiden måste komma inifrån landet. – Stora initiativ är på gång men utan folkets deltagande i processen kommer det inte att leda till någon verklig förändring, säger han.
