La Paz, 040427 (IPS) – Arga studenter i Bolivias huvudstad La Paz drog ut på gatorna igen i fredags, åtföljda av lärare och annan personal. Dagen före hade polisen brutalt slagit till mot deras protester. För bara sex månader sedan ledde liknande folkliga protester till att den dåvarande presidenten Gonzalo Sánchez de Lozada avgick.
I förra veckan bildades en kommission som ska medla mellan de missnöjda samhällsmedborgarna och regeringen. Målet för kommissionen är att utvärdera de krav som olika organisationer och yrkeskårer ställer på staten och skapa en nationell agenda, säger en av den nytillsatta kommissionens medlemmar, Sacha Llorenty. Llorenty är ordförande för människorättsförsamlingen i Bolivia. Förutom honom ingår vice ordföranden för Bolivias katolska biskopskonferens Edmundo Abastoflor och ombudsmannen Waldo Albarracín i kommissionen.
Det brutala polisingripandet på torsdagen skedde trots att landets inrikesminister Alfonso Ferrufino lovat att myndigheterna skulle visa återhållsamhet. Före tillslaget mot universitetet hade även andra yrkesgrupper demonstrerat under torsdagen. Bland andra gatuförsäljare och buss- och taxichaufförer i La Paz och i andra större städer.
Demonstranterna har skilda agendor men förenas i sitt missnöje. Småföretagarna vill ha kvar de skattelättnader som finns för mindre företag, yrkeschaufförerna protesterar mot höjda bensinpriser och studenterna kräver rejäla tillskott till universitetens budget. Bolivia hade förra året ett statligt underskott på 450 miljoner dollar. Minimilönen i landet ligger på 50 dollar. När den förre presidenten Sánchez de Lozadas hade avgått i oktober ersattes han av sin före detta vicepresident Carlos Mesa. Den senaste tiden har rykten gått om att det finns en plan att avsätta även Mesa genom en kupp. Mesa avfärdade dock i förra veckan dessa rykten. Han besökte under onsdagen Argentina för att underteckna ett avtal om försäljning av naturgas med den argentinska regeringen. Han sa då till tv-bolaget CNN att ”kuppryktena är ett uttryck för paranoja”. Enligt Bolivias konstitution ska Mesa vara president resten av den period som Sánchez valdes till. Det innebär att han sitter till den 6 augusti 2007. Det folkliga uppror som ledde till slutet för Sánchez de Lozadas regering utlöstes av en protestvåg mot regeringens plan att exportera boliviansk naturgas till USA och Mexiko genom en hamn i Chile. När Sánchez de Lozada skickade ut säkerhetsstyrkorna mot demonstranterna lämnade Mesa in sin avskedsansökan. Minst 70 människor dödades och hundratals skadades under mindre än en vecka under protesterna, enligt människorättsorganisationer. Motståndet mot försäljningen av naturgasen via Chile har sitt ursprung i en över hundra år gammal konflikt mellan Bolivia och Chile som handlar om tillträde till havet. Efter ett krig mellan de båda staterna i slutet av 1800-talet förlorade Bolivia sin del av kusten. Llorenty anser att ett av de viktigaste konfliktämnena i landet som måste lösas är landets lagstiftning om naturgasen. Han anser att en folkomröstning bör hållas om exporten av naturgas. Bolivia har den största naturgasreserven i Sydamerika, efter Venezuela. Men enligt den nuvarande lagen får staten bara 18 procent av inkomsterna från de utländska företag som utvinner gasen i landet. Llorenty tillägger att kommissionen kommer att ta emot och lyssna på klagomål från olika sektorer av samhället, bland annat från landets ursprungsbefolkning.
Ärkebiskopen Abastoflor uppmanar de som demonstrerar för förändringar att noggrant analysera sina kvar och Albarracín varnar för att ta till åtgärder som ställer regeringen mot väggen och som kan hota freden. – Vi stakar ut en väg för kollektivt självmord, säger Albarracín, som anser att sociala krav inte kan klaras ut genom uppror. Men många är upprörda över att regeringen nu tänker sälja naturgas till Argentina. Fackföreningsledaren Roberto de la Cruz, från industriförorten El Alto, kallar Mesa en ”förrädare” på grund av beslutet. Han uppmanar Mesa att organisera nyval.
– Vi försöker inte störta Mesa men han har inte vårt stöd heller, säger han till IPS. El Alto var platsen för de mest våldsamma sammandrabbningarna mellan säkerhetsstyrkor och demonstranter i oktober.
