Petion-Ville, 040427 (IPS) – Rebelledaren Louis Jodel Chamblain, som är misstänkt för att tidigare ha lett en dödsskvadron, överlämnade sig till haitiska myndigheter i förra veckan. Det innebär att antalet beväpnade kriminella på landets gator minskade med en person. Men människorättsaktivister är inte särskilt optimistiska över utvecklingen i landet.
Detta eftersom stora delar av landet styrs av väpnade grupper och att det knappast finns någon poliskår att räkna med. Landets rättsväsende är omodernt och samhället politiskt och klassmässigt splittrat.
I norra Haiti kidnappar en militant grupp människor och håller sig med ett eget fängelse. I andra städer har rebeller och de beväpnade grupper som anslöt sig till rebellerna efter att president Jean-Bertrand Aristides avsattes den 29 februari ockuperat polisstationerna. Antalet medlemmar i landets nationella poliskår, PNH, som är känd för korruption och brutalitet, har sjunkit från 7 000 till endast ungefär 1 400. När intagningen till landets polisskola slog upp sina portar i förra veckan avled en ung man i trängseln som uppstod, och ett stort antal skadades, efter att poliser smugglat in vänner och folk som mutat sig in. Herard Abraham, landets tidigare arméchef som numera är inrikesminister, förvånade människorättsgrupper när han för en tid sedan förklarade att före detta soldater nu är välkomna att bli poliser. Landets armé nedmonterades av Aristide 1995. Armén hade tjänat som ett verktyg för Duvaliers regim mellan 1957-86, och de efterföljande diktaturerna, och gjort sig skyldig till många brott. Men Abraham menar nu att tidigare soldater efter omskolning kan integreras i poliskåren.
Den USA-ledda multinationella styrka på 3 600 kvinnor och män som finns på Haiti gör inte mycket mer än enstaka patrulleringar – och detta bara på vissa platser i landet. I deras försök att medverka till en avväpning av befolkningen, som många experter menar är mycket viktigt för landets framtid, har hittills endast 150 vapen samlats in. Journalister rapporterar dessutom att de flesta av dessa vapen varit rostiga och oanvändbara.
De tre tusen fångar som rebellerna frigav från landets fängelser är fortfarande på fri fot. Nästan varje dag rapporteras om mord, kidnappningar, rån och våldtäkter i olika delar av landet. Nyligen rapporterade FN:s barnfond Unicef om att landets barn drabbats hårt av våldet. Närmare 2 000 barn rapporteras leva på gatorna i huvudstaden Port-au-Prince. I de flesta städer i landet har de borgmästare och rådsförsamlingar som Aristide tillsatt slutat fungera och politiker och tjänstemän har lämnat sina poster – kanske av rädsla för att drabbas av hämnd för deras agerande när de hade makten. De flesta av landets domstolar är stängda och låsta. Många plundrades i upptakten till att Aristide lämnade landet. – Det är uppenbart att denna regering inte kontrollerar det nationella territoriet, säger Eliphaite St Pierre, generalsekreterare för Plattformen för haitiska människorättsorganisationer, POHDH. – Och än så länge har inte regeringen visat oss att man har någon vision för avväpning, allmän säkerhet eller rättvisa. Rebelledaren Louis Jodel Chamblain överlämnade sig på torsdagen till polisen. Det var exakt tio år efter att haitiska soldater och medlemmar av den paramilitära dödsskvadronen Fraph, där Chamblain var medlem, attackerade slumområdet Raboteau och dödade mellan åtta och två dussin människor. Fraph terroriserade och mördade människor lojala till Aristide under den militärjunta som styrde landet 1991-94. Chamblain var andreman i organisationen, och flydde liksom dess ledare Emmanuel “Toto” Constant senare landet. Chamblain dömdes senare i sin frånvaro för massakern i Raboteau samt för mordet på affärsmannen och Aristide-anhängaren Antoine Izmery. Men Chamblain återvände till Haiti i år för att delta i den rebellarmé som tog över hälften av landets polisstationer under februari. Trots att han är dömd i sin frånvaro har Chamblain – liksom andra dömda för människorättsbrott samt de tre tusen fångar som rebellerna släppte ur fängelserna – under de senaste två månaderna fritt kunna resa runt i landet. De har dessutom gett intervjuer, ställt krav på att landets armé ska återuppstå, samt agerat domare vid improviserade “rättegångar”. Samtidigt har landets nye justitieminister Bernard Gousse utfärdat reseförbud eller gripit dussintals Aristide-trogna politiker och avskedat mängder av poliser. Bland dem som gripits finns den förre inrikesministern Jocelerme Privert. Många organisationer, däribland Amnesty International, Human Rights Watch och den lokala Nationella koalitionen för haitiska rättigheter har vänt sig mot gripandena och fördömt den uppenbara dubbelmoralen. Chamblain grät när han lät sig gripas. Men han meddelade att en rättvis rättegång skulle fria honom från anklagelserna. Många människorättsaktivister oroar sig för att Chamblain snart kan vara en fri man igen. I båda fallen dömdes han för att ha legat bakom brotten, men inte för att själv ha deltagit vid morden. – Om Chamblain inte åtalas, eller åtalas och frikänns, skulle det vara en katastrof som skulle uppmuntra till straffrihet i landet, säger Pierre Esperance, ordförande för Nationella koalitionen för haitiska rättigheter. Han påpekar dessutom att Fraph pekats ut som skyldiga till en mängd andra grova brott. Samtidigt menar Esperance att även många människor kopplade till Aristides regering bör gripas och prövas i rättegångar.
– Det finns många, många gripanden som bör göras, säger Esperance.
