New York, 210127 (IPS) – De flickor och kvinnor som drabbades så hårt av folkmordet i Rwanda måste ges utrymme att berätta om sina upplevelser. Det säger Jacqueline Murekatete, som själv överlevde folkmordet och är grundare och ordförande för organisationen Genocide Survivors Foundation, GSF.
– De överlevande måste bjudas in för att berätta. När människor får höra personliga vittnesmål blir de mer engagerade, säger Jacqueline Murekatete till IPS.
Förra veckan deltog hon vid en FN-diskussion om hur kvinnor påverkas i samband med folkmord. Mötet hade fokus på Förintelsen, då över sex miljoner judar mördades av nazisterna under andra världskriget, och folkmordet i Rwanda 1994. Över 800 000 tutsier och moderata hutuer mördades då under loppet av 100 dagar av hutuextremister.
Vid mötet konstaterade Sarah Cushman, chef för Holocaust Educational Foundation vid Northwestern University, att frågan om kön sedan länge funnits med i forskningen om nazisternas brott. Redan tidigt menade forskare att många tyska män efter första världskriget upplevde en slags ”maskulinitetskris” – vilket bidrog till att bana vägen för Adolf Hitler.
– Jag menar inte nödvändigtvis att de medvetet eftersträvade att upprätthålla könsmaktsordningen, utan att de ville återetablera Tyskland som en maskulin nation. Och de ansågs att ”det judiska inflytandet” hade lett till en liberal, mjuk, feminiserad och ineffektiv demokrati som de ville sätta punkt för, säger Sarah Cushman till IPS.
Folkmordet i Rwanda ledde till att många tusentals barn blev föräldralösa. Ett av dem var Jacqueline Murekatete som förlorade hela sin familj redan som nioåring.
Senare kom Jacqueline Murekatete att grunda GSF för att ge andra överlevare en möjlighet att bearbeta sina trauman.
Hon berättar att hon mött så många överlevande flickor och kvinnor som fått lida så mycket på grund av sin könstillhörighet.
– Alla i den utsatta gruppen drabbas i samband med ett folkmord, men kvinnor och flickor drabbas ännu mer eftersom så många av dem också utsätts för sexuellt våld. Jag har vänner som blev våldtagna vid nio års ålder. Det är viktigt att lyfta fram att inte bara kvinnor, utan även små flickor utsätts – vilket belyser vad folkmord verkligen handlar om, säger hon.
Under folkmordet i Rwanda uppmanades hutuextremister att våldta tutsikvinnor innan de mördade dem. Jacqueline Murekatete berättar att många av de flickor och kvinnor som överlevde folkmordet blev smittade av hiv i samband med att de blev våldtagna.
– Trots att det nu har gått över 25 år så tvingas de fortfarande dagligen hantera folkmordets konsekvenser. En del av dem säger att de aldrig kan glömma vad som hände eftersom de fortfarande måste ta sina bromsmediciner varje dag.
Andra blev gravida i samband med våldtäkterna och har fått komplicerade relationer med sina barn. Enligt Jacqueline Murekatete valde många att adoptera bort sina barn eftersom de innebar en ständig påminnelse om övergreppen.
– I andra fall var dessa barn de enda anhöriga som dessa kvinnor hade kvar eftersom resten av deras familj hade blivit mördade.
Hon menar att människor med egna erfarenheter måste ges möjlighet att delta i de diskussioner som förs om folkmord och dess konsekvenser.
– Jag menar att vi inte kan diskutera offrens liv utan att människorna själva finns med vid bordet. Det har skett framsteg, men det finns fortfarande mer att göra för att se till att de röster som måste höras också får delta.
