Bogota, 040127 (IPS) – Patienter som inte får vård, personal som inte får lön, strejker och brist på utrustning och mediciner. Det är situationen på de offentliga sjukhusen i Colombia i dag.
San Pablo-sjukhuset i kuststaden Cartagena är skyldigt sina anställa 40 månadslöner. I samma stad försattes ett universitetssjukhuset i konkurs i juli och kommer att stängas.
Ett annat universitetssjukhus, i staden Barranquilla, är skyldigt sina anställda två månadslöner. Flera av sjukhusets avdelningar har i praktiken tvingats stänga igen. Det är dessa offentliga sjukhus som ska ge vård åt Colombias låginkomsttagare, som inte har någon privat sjukförsäkring. Av landets 44 miljoner invånare lever 23 miljoner på mindre än två dollar om dagen, enligt inhemsk statistik. Många misstänker att korruption är en anledning till krisen inom vården. De offentliga sjukhusen saknar resurser eftersom statliga pengar som är öronmärkta till sjukvård hamnar hos mellanhänder i den privata sektorn, enligt fackföreningsaktivisten Angel Salas, som är generalsekreterare för det nationella förbundet för sjukhusanställda ANTHOC. Sjukhusens kris är strukturell och började i december 1994 då en ny socialförsäkringslag trädde i kraft, anser Salas. Syftet med den nya lagen var gott. Alla skulle ha rätt till sjukvård. Före 1994 hade bara 24 procent av colombianerna tillgång till sjukvård genom sina arbetsgivare eller privata sjukförsäkringar, enligt statlig statstik. Den colombianske socialministern Diego Palacio erkänner att målet med lagen inte har uppnåtts. Enligt de mest optimistiska uppskattningarna har i dag 57 procent av befolkning tillgång till sjukvård. Men ministern anser att lagen har lett till framsteg.
– Före reformen saknade 57 procent av befolkningen tillgång till sjukvård eftersom de inte kunde betala för den, säger Palacio.
Fackets beräkningar skiljer sig dock kraftigt från regeringens. Enligt ANTHOC saknar i dag 68 procent av colombianerna fortfarande tillgång till sjukvård trots att regeringen satsar 11 procent av BNP på hälso- och sjukvård. Facket anser att en hel del av pengarna försvinner på vägen. I samband med den nya lagen 1994 minskades de direkta anslagen till sjukhusen och en del av de statliga pengarna betalades ut till privata sjukvårdsföretag som skulle fördela de statliga bidragen. Enligt sjukvårdfacket är nu dessa företag skyldiga sjukhusen miljontals dollar. Ministern Palacio erkänner att staten måste instifta ett bättre kontrollsystem för att se till att pengarna till sjukvården inte försnillas. Han säger att regeringen har inlett en process för att lösa problemet. I slutet av december inledde regeringen en upphandling med firmor som ska genomföra revisioner av de privata sjukvårdsföretagen.
