Washington, 030922 (IPS) – En av de första amerikanska soldaterna som dog i Irak-kriget var Jose Gutierrez, en föräldralös man från Guatemala, som inte ens var amerikansk medborgare när han dog. Och i takt med allt fler soldater dör i Irak växer också oron bland amerikaner med latinamerikanskt ursprung.
13 procent av de som hittills dött i Irak var av latinamerikanskt ursprung.
Samtidigt utgör de latinskättade männen och kvinnorna enligt forskningsinstitutet Pew inte mer än 9,5 procent av alla som är inskrivna.
Men 17 procent av de soldater som gör sin tjänst vid fronten har latinamerikansk bakgrund.
Teresa Gutierrez, som arbetar för organisationen Answer – Act Now to Stop War and End Racism – säger att det stora antalet latinskättade som har dött i Irak är tragiskt.
– De som utkämpar kriget är ungdomar som inte kan hitta något jobb och som inte har råd att betala universitetsavgifter. Det finns ekonomiska fördelar med att gå med i armén, vilket är särskilt lockande för många latinamerikanska män och kvinnor, säger hon.
Den senaste folkräkningen som gjordes i USA år 2000 visade att latinamerikanerna har gått förbi afroamerikaner som den största minoritetsgruppen i landet. De utgör nu 12,5 procent av landets befolkning och är den minoritet som växer snabbast.
Och mer än 50 procent av den latinamerikanska befolkningen i USA lever i Texas och Kalifornien – stater som historiskt sett är viktiga rekryteringsbaser för militären. Många menar att armén därför särskilt har vänt sig till latinamerikaner för att rekrytera dem, något som förnekas av försvarsdepartementet.
Men enligt tidningen The Army Times sa brigadchefen Bernardo C. Negrete år 2001 att “vi har gjort viktiga framsteg genom att rikta in oss på den spansktalande befolkningen på ett sätt vi aldrig har gjort tidigare. Vi ger våra rekryterare mål att nå upp till, för att den latinskättade delen av armén ska motsvara deras andel av befolkningen i allmänhet”.
Negrete menade att man skulle kunna uppnå det målet år 2006.
En annan åtgärd som misstänks ha till syfte att locka fler latinamerikaner är president Bushs beslut i juli 2002 om snabbare handläggning av ärenden som gäller medborgarskap för de som deltar i administrationens “krig mot terrorismen”.
Beslutet gäller alla som skrivit in sig efter den 11 september 2001, och det innebär att man kan ansöka om medborgarskap omedelbart när man anländer vid sin första militärbas, i stället för att tvingas vänta i tre eller fyra år, vilket vanligtvis är fallet.
Bush menade att de som gör aktiv tjänst i militären gör landet en tjänst som ska återgäldas genom att de får medborgarskap snabbare än vad som annars vore fallet.
I dag finns 35 000 icke-medborgare i tjänst inom militären. 15 000 av dem kan dra nytta av det snabbare förfarandet om de vill ansöka om medborgarskap.
