Caracas, 030902 (IPS) – Venezuelas regering har delat ut sammanlagt en miljon hektar jordbruksmark till 41 000 familjer under sju månader. Regeringens jordreform har som mål att på fem år distribuera 10 miljoner hektar mark till 500 000 familjer.
På söndagen besökte landets president Hugo Chávez staden Cubiro, i ett område där ytterligare 213 000 hektar mark delas ut till drygt 10 000 familjer. Det markerade inledningen på jordreformernas andra fas.
Men reformen har mött hårt motstånd från jordbruksnäringen och landets stora markägare, och ett antal aktivister som arbetar för att landlösa bönder ska få mer mark har dödats av yrkesmördare.
Trots att det har pågått jordreformer under flera årtionden är Venezuela fortfarande ett av de länder i Latinamerika där markägandet är mest koncentrerat till ett fåtal stora ägare. Liksom i många andra länder på kontinenten är huvuddelen av jordbruksmarken uppdelad mellan några få egendomar, så kallade latifundios, samtidigt som landsbygdsbefolkningen inte har någon mark alls, eller lever på små självförsörjande gårdar.
Vid folkräkningen 1988 kom man fram till att sex procent av landets markägare ägde 70 procent av den odlingsbara marken i Venezuela.
Hittills har alltså 41 000 familjer gynnats av jordreformen, sa Ricardo Leonett, ordförande för regeringens markinstitut, INTI, vid en presskonferens där företrädare jordlösa bönder och ursprungsbefolkningar i flera latinamerikanska länder deltog.
Men de stora markägarnas organisationer hävdar att INTI har uppmuntrat invasioner och ockupationer av egendomar som har funnits i deras familjers ägo under generationer. De har också tagit saken till högsta domstolen.
Motståndet mot den populistiske vänsterpresidenten Chávez har varit stort, och den första stora strejken mot honom, i december 2001, utlöstes av hans förslag om en ny marklag, som har berett vägen för den reform som nu pågår.
Näringslivet, de traditionella politiska partierna och flera fackförbund höll en rad protestmarscher i Caracas och i andra städer för att kräva presidentens avgång.
I april 2002 stod oppositionen bakom en kortlivad kupp, då Chávez under två dagar avsattes från makten. Och i december och januari genomförde oppositionen en två månader lång generalstrejk, som dock inte heller nådde sitt syfte – att tvinga Chávez att avgå.
– Vi kommer att försvara, inför Högsta domstolen, vår rätt att dela ut mark som tillhör staten. Det som har hänt här är att markägarna har avgränsat allmänna egendomar, som de hävdar tillhör dem, säger Leonett.
På onsdagen i förra veckan sköts en människorättsjurist, Joe Castillo, till döds av en lejd mördare i staden Machiques i västra Venezuela.
Castillo hade anklagat en lokal markägare för att ligga bakom morden på två jordaktivister för ett år sedan.
Venezuelas vicepresident José Vicente Rangel hävdar att minst 60 jordaktivister har mördats under de fyra senaste åren.
Men José Luis Betancourt, ordförande för boskapsuppfödarnas förbund, säger att markägarna inte har någonting med dödsfallen att göra. Han anklagar i stället regeringen för att tillåta olaglig markockupation.
– Det är regeringen som inte lever upp till sina åtaganden att garantera säkerheten på landsbygden, och det visas av att 20 markägare just nu hålls som gisslan av kidnappare, säger Betancourt.
