Erkun, Kina, 030821 (IPS) – För sju år sedan var Kyin Mu Pus man med om en traktorolycka. Han skadade levern och drabbades av svåra smärtor.
– Någon rekommenderade “nummer 4” åt honom, och sa att det skulle ta bort smärtan, säger Kyin Mu Pu. Nummer 4 är vad man kallar heroin i den här byn i området Yinjiang. Byn ligger ungefär sju mil från gränsen till Burma. – Han testade det. Och han blev beroende med en gång, berättar hon.
Senare började även hennes två tonåriga söner använda drogen.
– De stal ris, gödsel och frön hemifrån och bytte mot nummer 4. Allt som var värt någonting försvann från huset.
Heroin var lätt att få tag på i området.
– Om man har tio yuan (ungefär 10 kronor), kan man få tillräckligt med nummer 4 för att fylla två korkar till en penicillinflaska. Det gick så långt att Kyin Mu Pu och några andra kvinnor kände att de inte längre klarade av att se hur deras familjer raserades av narkotikan. De gick till byledningen och bad om tillstånd för att starta en organisation mot heroin.
Det är nu tre år sedan kvinnorna bildade organisationen mot missbruk. Den började med 37 kvinnor vars mäns missbrukade. Nu har den växt till 57 medlemmar, varav sex är män – en del av dem före detta missbrukare.
Vid ett bymöte som hölls efter det att organisationen hade bildats, kom samhället överens om att anta en resolution mot droger som föreskrev böter för missbrukare, narkotikaförsäljare och smugglare. Den gav också organisationens medlemmar möjlighet att lämna över smugglare till polisen.
Missbrukare som inte kom från byn skulle bötfällas och drivas ut ur byn, kom de 298 byinvånarna överens om.
I dag, säger kvinnorna, finns det inte längre några missbrukare i byn. Under 80- och 90-talen var problemen som störst, eftersom Kina öppnade sina gränser mot Burma, och narkotika från “den gyllene triangeln” kom in i landet.
1991 och 1992 fanns det missbrukare i nästan varje hushåll, och fem eller sex familjer höll på med narkotikaförsäljning, minns Li Genxian, tidigare byöverhuvud. Den yngsta missbrukaren vid den tiden var 12 år gammal.
De 37 kvinnorna som organiserade sig mot narkotikan har blivit trakasserade och hotade till livet. Och Kyin Mu Pu säger att det inte var någon enkel sak att lämna över folk till polisen. Hon berättar om ett exempel, ett par som man hade kommit på med 17 gram narkotika.
– Hustrun dömdes till sju års fängelse, medan mannen skickades till ett arbetsläger, där han fick tillbringa tre år. De har två oskyldiga barn – pojken är åtta och flickan är 13, berättar Kyin Mu Pu.
Hennes organisation besöker regelbundet paret, och de ger 500 yuan – nästan 500 kronor – till barnen varje år. De förhandlade fram att barnen skall slippa skolavgifter och de hjälper till på parets sockerrörsfält.
Kyin La Rung, 37, hamnade också i arbetsläger. Och han fortsatte med drogerna när han blev fri. Han hyrde ut sin mark för att få pengar till droger, och han slog sin fru när hon vägrade att skaffa droger åt honom. Men för två år sedan fick han ett ultimatum av organisationen, som krävde att han skulle sluta inom 15 dagar.
– Jag trodde inte att kvinnorna kunde klara av det först. Men när jag såg dem, inklusive min hustru, patrullera byn varje dag, tänkte jag att det är bäst att jag lägger av, säger Kyin La Rung, som nu själv har varit medlem i gruppen under åtta månader.
Och även om de nu säger att det inte längre finns någon som använder droger i byn, patrullerar de fortfarande.
– Vi måste se till att det inte kommer in några droger i byn, säger Kyin Mu Pu.
