New York, 161212 (IPS) – Internationella brottmålsdomstolen har pressats av flera avhopp men nu kan Gambia komma att kvarstå som medlem i ICC om valresultatet den 1 december står fast.
Det meddelade Gambias nyvalde president Adama Barrow som menar att ICC främjar gott styre. Gambias sittande president Yahya Jammeh som styrt landet sedan han tog makten i en kupp 1994 har dock meddelat att han kommer att överklaga resultatet av valet. President Yahya Jammeh kritiseras för auktoritära metoder och för repression mot landets opposition.
Internationella brottmålsdomstolen anklagas för att endast åtala afrikaner. Nio av tio utredningar som domstolen genomfört har handlat om afrikanska länder och den har mött återkommande kritik för att ha ett snedvridet fokus.
Dock har domstolen endast ingripit på egen hand i två fall som gäller afrikanska ledare och i övrigt har länder själva och FN:s säkerhetsråd överlämnat fall till ICC.
Gambia var ett av de afrikanska länder som tidigare i år meddelade att landet ville hoppa av institutionen. President Yahya Jammeh har försökt få ICC att ställa EU till svars för fall där afrikanska migranter omkommit på Medelhavet. Även Burundi och Sydafrika har sagt att de ska lämna ICC och det är något som även Namibia och Kenya överväger.
I april i år meddelade ICC att domstolen har planer på att inleda en undersökning om människorättskränkningar i samband med den politiska krisen i Burundi. President Pierre Nkurunziza har i strid med författningen sett till att få en tredje mandatperiod. Burundis utrikesminister Alain Nyamitwe sade i september i ett tal inför FN:s generalförsamling att ICC:s åtal mot afrikanska ledare är politiskt motiverade.
Den sydafrikanska chefsdomaren Mogoeng Mogoeng påpekade 2014 att grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna sker på andra håll men att det inte verkar finnas någon strävan att ta itu med dessa grymheter som i de fall som gäller den afrikanska kontinenten.
Sudans president Omar al-Bashir, som är efterlyst av ICC, kunde lämna Sydafrika efter ett toppmöte 2015 utan att gripas. Efter kritik från ICC sade Sydafrika att landet hade för avsikt att lämna domstolen. Det ansågs vara ett extra hårt slag eftersom ICC grundades med stöd från Sydafrika.
Alla länder inom Afrikanska unionen vill dock inte lämna ICC. Zambia, Botswana, Tanzania, Malawi, Sierra Leone, Senegal och Nigeria är kritiska till att länder hoppar av institutionen.
-Det är en stor skymf mot alla som utsatts för krigsbrott och brott mot mänskligheten att se dessa mäktiga individer, som är ansvariga för det lidande som de utsatts för, när ledarna försöker framställa sig själva som offer. ICC skapades för att skydda de maktlösa och inte för att bli en klubb för de mäktiga, säger Fatou Bensouda, gambisk åklagare vid Internationella brottmålsdomstolen.
-Att dra sig ur ICC är inte lösningen. Vi bör arbeta för att åtgärda problem i stället, säger Botswanas utrikesminister Pelomoni Venson- Moitoi.
I januari inledde Internationella brottmålsdomstolen den första formella granskningen utanför Afrika som gäller påstådda brott under kriget sommaren 2008 mellan Georgien och Ryssland. ICC utreder även krigsbrott i de palestinska områdena, samt i Colombia, Afghanistan, Irak och Ukraina.
Efter tillfälliga tribunaler för krigsförbrytelser under 1990-talet i Rwanda och Jugoslavien skapades den permanenta domstolen ICC som har mandat att åtala individer för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. De afrikanska länderna utgör den största regionala gruppen av ICC:s medlemmar. Varken USA, Kina eller Ryssland deltar i ICC.
