Tokyo, 030820 (IPS) – För tre år sedan drabbades barnboksförfattaren Shunsuke Yoshioka av en djup depression efter det att ha sades upp från ett prestigefyllt jobb vid ett försäkringsbolag.
– När jag arbetade för företaget tjänade jag bra, skickades utomlands, och levde ett rikt liv. Men när jag fick sparken kände jag mig värdelös. Varje dag var ett svart hål, säger 48-årige Yoshioka.
Men hans liv förändrades efter ett besök vid en stödgrupp för män i Osaka.
– Efter ett långt möte med föreståndaren insåg jag att jag hade offrat för mycket. För första gången i mitt liv upplevde jag en enorm lättnad. Jag kunde vara mig själv.
Att vara sig själv har för Yoshioka inneburit att sprida budskapet att det finns mer i livet än arbete och livslång lojalitet mot företaget som man arbetar för. Yoshioka började skriva barnböcker med det budskapet i bakhuvudet. Hans böcker bygger på temat “tårar”, och de visar att det är okej för pojkar att gråta och att de inte alltid måste tvinga sig själva att vara starka. Böckerna har blivit enormt populära.
– Mina böcker, som jag gör tillsammans med min hustru, bryter mot traditionella tankar om att män måste hålla tillbaka sina känslor och bara arbeta hårt. Ironiskt nog har det manligt dominerade japanska samhället lett till att män har blivit offer, utan rätt att leva sitt liv som individer.
Det manscentrum som Yoshioka gick till i Osaka startades 1995, som ett av de första försöken att komma till rätta med mäns arbetsnarkomani.
Och rörelsen har långsamt spridigt sig över landet. Yoshioka säger att det nu finns fler än tio sådana centrum runt om i landet.
Kimiyo Ito, sociologiprofessor vid Osakas universitet, säger att mansrörelsen har uppstått som en reaktion mot de mörka sidorna i Japans ekonomiska under.
– Det ekonomiska undret byggde på att man utvecklade en armé av män som ägnade sina liv åt företaget, medan kvinnorna tog hand om familjen. Det systemet drabbade bägge könen hårt.
Yoshioka säger att han arbetade hårt och inte gjorde mycket annat när han var fast anställd.
– Jag var en “samuraj”, med en krigarlik oreserverad lojalitet mot gruppen.
Jag avstod från aktiviteter som inte hade någon koppling till företaget, och alla mina vänner var kollegor. Ett resultat av det var att jag ofta fick dölja mina känslor för att behålla harmonin inom gruppen, berättar han.
Men att bryta med traditionen är inte enkelt. Yoshioka säger att även om han är mer tillfreds nu så tjänar han mindre än förr.
Män som låter bli att jobba övertid för att kunna vara med sina familjer har mindre chanser att klättra i hierarkin inom företaget. Och dessutom förpassas de ofta till sidlinjen vad gäller det sociala livet.
– Det är svårt att vända ryggen åt de materiella fördelarna med ett stabilt jobb, trots den stora uppoffringen, säger 59-årige Hiroshi Miyamoto. Han arbetar för en stor biltillverkare och säger att han längtar tills han går i pension nästa år.
Men trots allt har många män börjat förändra sina liv.
Shinichi Kato leder Kvinnocentrum, som arrangerar föreläsningar och seminarier om jämställdhetsfrågor. Hon säger att deras kurser för äldre män, till exempel matlagningskurser, blir allt mer populära.
– Det är svårt att få äldre män att delta när det gäller mer allvarliga ämnen som kvinnomisshandel eller reproduktiv hälsa. Vårt mål är att locka dem med mjukare ämnen, som matlagning, och vi hoppas att det kan vara ett första steg mot att uppmuntra jämställdhet, säger Kato.
Kimiyo Ito menar att en orsak till att fler män vill förändra sin livsstil är att kvinnorna blivit mer självständiga. Allt fler kvinnor tar nu ut skilsmässa, med hänvisning till bristande kommunikation inom äktenskapen.
Det är en utveckling som skulle ha varit otänkbar för några årtionden sedan.
Ito säger att många medelålders män nu börjar inse att deras hustrur har andra krav på dem än en lyckad karriär. Det är inte lätt för en generation som har fått lära sig att deras uppgift är att stå för brödfödan, och ingenting annat.
– Det är svårt för dem. För många handlar det om att förändra ett sätt att tänka som de aldrig har ifrågasatt, och det är ingen lätt uppgift, säger Ito.
– Jag vill inte bli som min far, säger 26-årige Tadayoshi Sasaki, som arbetar på kontor. Han säger att han tänker gifta sig när han är 40.
– Min pappa kom hem från arbetet utmattad, och pratade knappt med min mor.
Det livet tilltalar inte mig.
