Washington, 151216 (IPS) – Korrupta regeringar och budskap från religiösa extremister är viktigare orsaker till uppkomsten av rörelser som al-Qaida och Islamiska staten än den “ilska mot USA” som finns i regionen. Det anser en betydligt större andel av de medborgare i sex arabländer samt i Iran och Turkiet som deltagit i en ny opinionsundersökning.
Den nya opinionsundersökningen har genomförts av Zogby Research Services, ZRS, som under september genomförde intervjuer med 7 400 människor i åtta länder – Egypten, Iran, Irak, Jordanien, Libanon, Saudiaraben, Turkiet och Förenade arabemiraten. Frågorna handlade bland annat om de pågående konflikterna i Irak, Libyen, Syrien och Jemen, men också om situationen i Palestina, det iranska kärnenergiavtalet samt om hotet från religiösa extremister.
Deltagare från Iran och Irak fick även ett antal separata frågor om den inhemska politiska situationen.
Undersökningen visar att befolkningen i fem av de sex arabiska länderna är mindre villiga att stödja ett övergripande arabisk-israeliskt fredsavtal i dag än de var år 2009, då en liknande fråga ställdes i länderna. Stödet för ett fredsavtal har minskat mest i Egypten, där nästan två tredjedelar av de tillfrågade nu säger sig vara motståndare till ett fredsavtal “även om israelerna går med på att återlämna alla territorier och att lösa flyktingfrågan”. År 2009 var siffran som svarade likadant bara åtta procent. Även i Jordanien har stödet för ett fredsavtal minskat, där är siffran 24 procent i dag, i Libanon 30 procent, Saudiarabien 36 procent och i Förenade arabemiraten 19 procent. Irak ingick inte i den undersökning som gjordes för sex år sedan, men där svarar i dag 59 procent att de är motståndare till ett övergripande fredsavtal med Israel.
När det gäller frågan om det iranska kärnenergiavtalet framkommer tydliga skillnader mellan hur araber och iranier ser på frågan. En majoritet av befolkningarna i Egypten, Jordanien, Saudiarabien och Förenade arabemiraten svarar att avtalet gynnar Iran, men missgynnar arabländerna, samt att de “inte är säkra på” att avtalet kommer att avhålla Iran från att skaffa kärnvapen.
I Iran svarade samtidigt 80 procent av de tillfrågade att de stödde avtalet, medan 68 procent menade att det är en “dålig idé” om landets regering accepterar begränsningar för landets kärnenergiprogram.
-De stödjer avtalet, men gillar det inte, som ZRS:s chef John Zogby sammanfattade saken i samband med att den nya undersökningen presenterades under förra veckan.
På frågan om Iran borde ha egna kärnvapen svarade 68 procent av de tillfrågade iranierna ja, antingen med hänvisning till att landet är en “stormakt”, eller för att “andra länder har kärnvapen”. Av de tillfrågade svarade 32 procent att inga länder, inte heller Iran, borde ha kärnvapen.
Samtidigt som det i delar av arabvärlden finns en oro för en iransk expansionspolitik tycks många av iranierna själva ha blivit mer isolationistiska. Knappt var femte tillfrågad iranier håller med om uttalandet att “mitt land bör vara den dominerande kraften i regionen runt Persiska viken”. En majoritet av de tillfrågade, 57 procent, motsätter sig även att landet engagerar sig i konflikten i Jemen.
-För iranierna är det alltid ekonomin som prioriteras, följt av frågan om större politisk frihet. Det finns inte och har aldrig funnits någon stor entusiasm för inblandning i det som iranierna brukar kalla “arabiska problem”, säger Barbara Slavin vid den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council.
På frågan om vilka orsaker som ligger bakom religiös extremism ombads de tillfrågade att värdera åtta förslag på en skala från ett till fem, där en etta motsvarade “en mycket viktig faktor”. I alla åtta länder fick frågan om “ilska mot USA” var en viktig faktor det lägsta antalet ettor och tvåor av de tillfrågade och hamnade i botten av tabellen. Detta samtidigt som en majoritet av de tillfrågade i Egypten, Saudiarabien, Förenade arabemiraten och Turkiet ändå menade att denna faktor var “viktig”.
John Zogby menar att detta är ett tecken på att president Barack Obamas försök att föra en “mjukare” amerikansk utrikespolitik i regionen har gett vissa resultat. Samtidigt svarar en stor majoritet i samtliga länder att USA har en negativ inverkan i fråga om att bekämpa våldet från sekterister och extremister.
De två faktorer som pekas ut av flest som de enskilt viktigaste i framväxten av religiös extremism är “korrumperade regeringar” och “extrema och/eller felaktiga religiösa uppfattningar”. Andra faktorer som många refererar till är “brist på utbildning, “fattigdom” och ett socialt utanförskap bland ungdomar, vilket tyder på att många anser att extremism hänger samman med interna problem som beror på dåligt fungerande samhällsförvaltningar.
En majoritet av befolkningarna i samtliga länder, utom Iran, anser att det är av “högsta vikt” att bekämpa de tankar som förs fram av extremistiska grupper, samt att “förändra de politiska och sociala realiteter som får unga människor att lockas av extremistiska ideal” om grupper som Islamiska staten ska kunna besegras.
I Irak svarade en majoritet av alla landets tre stora grupper – sunnimuslimer, shiiter och kurder – att “bildandet av en mer inkluderande och representativ regering” är det viktigaste för att lösa konflikterna i landet. Dock svarade en ännu större majoritet inom varje grupp samtidigt att det inte var säkra på att en sådan regering skulle komma att bildas inom de kommande fem åren.
