New York, 140526 (IPS) – Lakhdar Brahimi lämnar snart uppdraget som FN:s Syrien-sändebud efter att förhandlingarna mellan de krigförande parterna i Syrien inte gett resultat. Samtidigt är det FN-organ som har till uppgift att upprätthålla fred och säkerhet splittrat i frågan.
För två veckor sedan meddelade FN och Arabförbundets sändebud Lakhdar Brahimi att han i slutet på maj lämnar uppdraget som internationell medlare i Syrienkriget. Lakhdar Brahimi har lett samtal mellan den syriska regimen och oppositionen och har haft uppdraget sedan 2012.
Säkerhetsrådet, det mäktigaste av FN:s beslutande organ, är delat i frågan om Syrien. Ryssland och Kina lade i torsdags in veto mot ett franskt förslag om utredning av krigsförbrytelser i Syrien av Internationella brottmålsdomstolen, ICC, i Haag.
Ett splittrat säkerhetsråd har misslyckats med att nå framsteg i att lösa politiska problem eller att göra något åt den humanitära krisen i Syrien. Fyra resolutioner har lagts fram inför säkerhetsrådet men dessa har stoppats av Ryssland och Kina.
John Quigley, professor emeritus i internationell rätt vid Ohiouniversitetet, menar dock att en begäran om utredning av krigsförbrytelser kan vara kontraproduktiv om man hoppas på en förhandlingslösning.
-Det är svårt att säga till oppositionen eller Syriens regering att de ska förhandla om ett slut på inbördeskriget, men att när en överenskommelse nås kommer ena partens eller båda parters ledare att förses med handfängsel och flygas till Haag för rättegång, säger han till IPS.
Kinas och Rysslands veto möttes av stark kritik från människorättsgrupper. Både Internationella människorättsfederationen, FIDH, och Globala centret för skyldighet att skydda kallade det “skamligt”. Richard Dicker, chef för det internationella rättsprogrammet på Human Rights Watch kallade det “en skandal”.
-Även om det är förkastligt med Kinas och Rysslands veto skiljer det sig inte särskilt mycket från USA:s agerande tidigare, säger Stephen Zunes, professor i politik vid San Fransiscos universitet.
Sedan FN bildades har de båda stormakterna använt vetorätten flest gånger – USA 79 och Ryssland 11 (plus 90 under Sovjettiden). Kina har lagt in sitt veto nio gånger, enligt de senaste tillgängliga siffrorna.
Human Rights Watch, FIDH och ett antal andra organisationer skriver att Ryssland och Kinas användande av vetorätten innebär att säkerhetsrådet tappar sin trovärdighet och inte lever upp till FN-stadgan.
Stephen Zunes instämmer till viss del men säger att det är USA som mer än något annat land undergrävt ställningen för Internationella brottmålsdomstolen i Haag, genom att vägra acceptera ICC.
Enligt amerikansk lag kan USA skära ner på biståndet till länder som står bakom ICC, dessutom kan presidenten använda militära medel för att befria personer som arbetat på uppdrag av USA och som gripits av Internationella brottmålsdomstolen, berättar Stephen Zunes.
John Quigley vid Ohiouniversitetet medger att en förhandlingslösning verkar avlägsen och att det rör sig om starka anklagelser om krigsförbrytelser.
-Men en begäran om utredning av krigsbrott av ICC innebär ett erkännande av fredsförhandlingarnas misslyckande, säger han.
En annan aspekt är att ICC sannolikt inte skulle kunna gripa någon på kort sikt. Enligt Quigley kommer ingen som riskerar åtal att kunna gripas i Syrien. En begäran om en utredning av krigsförbrytelser blir därför snarare symbolisk, menar han.
Åtalade kan gripas av parter i Romstadgan som är underställda Internationella brottmålsdomstolen, men varken Syrien eller USA har ställt sig bakom ICC.
Samtidigt meddelade FN-chefen Ban Ki-Moon att fler än 150 000 människor dödats i inbördeskriget i Syrien som nu är inne på sitt fjärde år, medan tre miljoner människor är på flykt i och utanför landet.
