Kabul, 140107 (IPS) – Kommer rättvisa någonsin att skipas? Den frågan ställer sig många afghaner inför det presidentval som ska hållas i det krigshärjade landet i april. Flera av kandidaterna i valet är krigsherrar som förblivit ostraffade – trots att de anklagas för att ha begått fruktansvärda förbrytelser.
-Det kommande presidentvalet har en avgörande betydelse för frågan om huruvida Afghanistan i framtiden ska bli ett land där de mänskliga rättigheterna respekteras, eller om övergreppen och straffriheten ska fortsätta, säger Brad Adams, som är chef för Human Rights Watchs Asien-avdelning.
Enligt HRW ställer flera tidigare ledare för militära styrkor och milisgrupper upp i valet trots att de pekats ut som ansvariga för allvarliga människorättsbrott, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.
HRW har offentliggjort en lista med en rad frågor som berör mänskliga rättigheter, till elva av landets presidentkandidater. Listan stöds av Afghanistans oberoende människorättskommission, AIHRC, som vid ett möte nyligen uppmanade landets regering att agera för att ställa de ansvariga för människorättsbrott till svars.
Vissa medlemmar av det afghanska parlamentet har krävt att de utpekade krigsförbrytarna inte ska få kandidera som presidentkandidater.
-Nationens blod rinner ur skägget och slipsarna på vissa av personerna på listan. De borde inte ställa upp, säger den kvinnliga parlamentarikern Balqis Roshan till den lokala nyhetsbyrån Pajhwok.
Många andra politiker är dock hårda motståndare till det och hävdar att det skulle utgöra ett brott mot den demokratiska processen.
Talibanernas regim störtades år 2001, och i samband med det val som hölls 2004 kom den nuvarande presidenten Hamid Karzai till makten. För många afghaner är dock de krigsförbrytelser som tidigare begicks i landet fortfarande en mycket angelägen fråga. En bred majoritet av befolkningen anser sig vara offer för de konflikter som rasat i landet – antingen indirekt eller direkt, genom övergrepp och illdåd.
-Hur ska vi kunna uppnå fred utan att hantera detta? Om rättvisan offras för att uppnå vapenvila, så kommer det inte att leda till en varaktig fred, säger Aziz Rafiee, som är ordförande för Afghan Civil Society Forum Organisation.
År 2005 genomförde människorättskommissionen AIHRC en undersökning bland tusentals afghaner som visade att 94 procent av befolkningen ansåg att frågan om att skipa rättvisa för tidigare förbrytelser var viktig, eller mycket viktig.
Även senare undersökningar har visat att en majoritet av landets 30 miljoner invånare anser att det är viktigt att rättvisa skipas, och att det dessutom är en förutsättning för att fred ska kunna uppnås.
I december samlades hundratals personer i Kabul för en demonstration med krav på att de som begått brott ska åtalas. Demonstranterna anklagade både den afghanska regeringen och det internationella samfundet för ett bristande engagemang för att se till att både gamla och nya förbrytelser bestraffas.
Den välkände aktivisten Raz Mohammad Dalili, som är ordförande för Sanayee Development Organisation, menar att roten till det våld som fortfarande plågar landet är bristen på rättsskipning, kulturen av straffrihet och befolkningens bristande möjligheter att få sina röster hörda.
-Om jag begår ett brott i dag och ingen stoppar mig, hur skulle jag då någonsin ens kunna överväga att anklaga någon för tidigare förbrytelser? Mängder av brott har begåtts under de senaste tolv åren, och många av förövarna sitter på mäktiga positioner. Vi vet vilka de är – de så kallade krigsherrarna, men inte hur de ska kunna ställas till svars, säger Raz Mohammad Dalili.
Naim Nazari, vid den lokala organisationen Civil Society and Human Rights Network, delar den uppfattningen.
-Problemet är att de kriminella har tunga poster inom regeringen och inom andra institutioner. Det internationella samfundet har inte den politiska viljan att driva på en process i syfte att få dem åtalade, säger Naim Nazari.
Många afghanska bedömare menar att det internationella samfundet efter störtandet av talibanerna valde att satsa på en kortsiktig stabilitet i landet, genom att stödja politiska och militära ledare med ett mörkt förflutet – istället för att satsa på en verklig försoningsprocess med krav på att rättvisa skulle skipas.
-USA och det internationella samfundet lämnade makten till fel personer – de som begått de värsta brotten, säger den tidigare parlamentarikern Mir Ahmad Joyenda, som numera arbetar för den oberoende organisationen Afghanistan Research and Evaluation Unit.
Han påpekar att FN:s dåvarande sändebud Lakhdar Brahimi år 2003 varnade för att låta frågan om rättsskipning ge vika i syfte att uppnå fred.
-I dag har vi varken fred eller rättvisa. Det internationella samfundet är skyldigt till att ha gett sitt stöd till kriminella och krigsherrar, säger Mir Ahmad Joyenda.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(a)ipsnews.net och meddela att ni använt den.
