Buenos Aries, 030626 (IPS) – Argentinas nya regering ska utvärdera hur privatiseringen av statliga företag under 90-talet har genomförts och kontrollera hur de privata företag som har kontrakt på att sköta samhällsservice uppfyller sina uppdrag. Flera betraktare tror att undersökningen kan komma att avslöja stora oegentligheter.
Argentina började sälja ut statliga företag 1989. På bara 10 år har staten privatiserat oljebolag, gasbolag, el- och vattenverk, järnväg, tunnelbana, flygplatser, vissa hamnar och delar av sjukvården.
Privatiseringarna gav staten 23,8 miljarder dollar under 90-talet, varav 19,4 har gått till den nationella regeringen och resten till provinsernas budgetar, enligt siffror från ekonomidepartementet.
I Argentina såldes merparten av de statliga verken och företagen ut på bara fyra år – mellan 1990 och 1994, mitt under en ekonomisk kris.
Ekonomen Claudio Lozano, som arbetar på den argentinska fackföreningen CTA:s utbildningsinstitut, tycker att det är bra att regeringen utvärderar privatiseringarna.
– Det har skett många fel och illegala handlingar i de här processerna och i de privatiserade företagen agerade, säger Lozano Den ekonomiska krisen i Argentina grundlades under militärdiktaturen 1976-1983. Vid slutet av 80-talet hade läget blivit akut och Argentina ställde in betalningarna på sin utlandsskuld.
1989 tvingades Raúl Alfonsíns regering att avgå, efter kritik från utländska och inhemska långivare mitt in en hyperinflation. Alfonsín efterträddes av Carlos Menem (1989-1999) som sökte stöd från den nationella ekonomiska eliten och från internationella långivare. Dessa ville att staten skulle finansiera landets skulbetalning och motverka inflationen genom utförsäljning och privatisering av statlig verksamhet.
Privatiseringar ingår i den strategi för u-länder som Världsbanken och Internationella valutafonden , IMF driver. Banken och IMF erbjöd teknisk och ekonomisk hjälp för att genomföra privatiseringen. För att klara landet ur den ekonomiska krisen utökade regeringen sin makt så att den kunde driva igenom vissa beslut genom att utfärda dekret – utan att gå genom parlamentet.
Enligt en studie av den latinamerikanska fakulteten för samhällsvetenskap, Flasco, var det den ekonomiska eliten i landet som tjänade på privatiseringarna – samma elit som skaffat sig sina tillgångar under militärdiktaturen.
Efter privatiseringarna ökade priserna på samhällservice samtidigt som ramverken som skulle reglera hur de skötte servicen var för svaga. Det, i kombination med att kontrakten för att driva statliga verksamhet ständigt omförhandlades, blev till fördel för de privatiserade företagen, enligt Flasco.
– I utvärderingen bör en noggrann undersökning av de priser de privatiserade företagen tar göras, samt en kontroll över hur de utnyttjar naturresurserna, särskilt de icke-förnybara, säger ekonomen Lozano.
Mellan 1993 och 2000 gick de 200 största företagen i Argentina med 28,4 miljarder dollar i vinst. Över hälften av vinsten har tjänats in av före detta statliga företag.
Dessutom försvann omkring 70 procent av de privatiserade företagens vinster utomlands samtidigt som flera inte betalade sina konsessionsavgifter eller gjorde de investeringar som krävdes i deras kontrakt med staten, visar en studie gjord av oppositionspartiet Argentinare för en republik av jämlikar, ARI.
