Washington, 130827 (IPS) – På måndagen meddelade USA:s försvarsminister Chuck Hagel att man går vidare med en kontroversiell försäljning av åtta toppmoderna attackhelikoptrar till Indonesien. Detta trots att affären har kritiserats av grupper som menar att helikoptrarna kan komma att användas mot den egna befolkningen.
Vapenaffären kommer att bli den största som ingåtts mellan de båda länderna och omfattar åtta Apachehelikoptrar, pilotutbildning samt radarteknologi.
-Försäljningen av dessa högklassiga helikoptrar är ett exempel på vår vilja att bidra till att bygga upp Indonesiens militära kapacitet, sade Hagel på måndagen i samband med ett besök i Jakarta.
Försvarsministern underströk samtidigt att USA vill verka för en ökad säkerhet och ett växande välstånd i regionen.
Flera människorättsgrupper är dock kritiska till affären. De anser att det kommer att bli omöjligt för USA att påverka hur den indonesiska militären kommer att använda helikoptrarna när affären väl är genomförd.
-Problemet är att det handlar om vapen som endast kan användas offensivt. Och med tanke på den indonesiska militärens historia så är det troligare att de kommer att användas för inhemsk repression snarare än för ett yttre försvar, säger John Miller vid organisationen East Timor & Indonesia Action Network, Etan.
Miller säger att militären kommer att använda dessa helikoptrar helt efter eget tycke.
-Det handlar om vapen för krig och för att slå ner uppror och det vore löjligt att tro att indoneserna inte kommer att använda dem på det sättet.
I början av förra året, då vapenaffären först började diskuteras, skrev Etan och runt 90 andra organisationer ett öppet brev till den amerikanska kongressen där man varnade för att helikoptrarna skulle “kraftigt förstärka” den indonesiska militärens möjligheter att genomföra “svepande operationer” i provinsen Västpapua. Enligt brevet skulle detta med stor sannolikhet leda till “ett ökat lidande bland de civila som sedan länge fallit offer för dessa operationer”.
Både Hagels pågående besök i Sydostasien och vapenaffären betraktas som en del i USA:s pågående arbete med att stärka de bilaterala förbindelserna med en rad asiatiska länder. I den strategin kan Indonesien komma att spela en central roll, och president Barack Obama ska enligt planerna besöka landet i oktober.
USA vill samtidigt stärka den pågående, men omtvistade, politiska reformprocess som pågår i Indonesien.
På senare tid har fler internationella och lokala människorättsgrupper dock påpekat att denna reformprocess inte har gått i den takt som landets regering, och vissa företrädare i väst, har påstått.
Samtidigt är den indonesiska militären, som tidigare under många år anklagades för fruktansvärda förbrytelser, involverade i strider mot flera uppror som pågår i landet.
En av de oroliga provinserna är det resursrika Västpapua, som blev en del av Indonesien under mycket ifrågasatta omständigheter under 1960-talet. Beväpnade separatistiska grupper har sedan dess stridit för självständighet, och det är en kamp som fortfarande pågår. I dag är provinsen en av världens mest militariserade zoner.
Förra året uppmanade fler än ett dussin länder regeringen i Jakarta att genomföra åtgärder för att lösa de problem som finns i regionen, däribland den straffrihet som råder för övergrepp som begåtts av militärer. Rekommendationerna avvisades dock helt av den indonesiska regeringen.
Enligt en rapport från Human Rights Watch ökade samtidigt våldet i regionen under förra året då “indonesiska säkerhetsstyrkor uppenbarligen trappade upp kampen mot papuanska aktivister”. I samma rapport uttrycker HRW en “allvarlig oro” över den straffrihet som råder för medlemmar av säkerhetsstyrkorna, samtidigt som rapportförfattarna slår fast att “en stor del av USA:s politik gentemot Indonesien handlat om att befästa militära kontakter, däribland med de indonesiska specialstyrkor som sedan länge har varit inblandade i allvarliga övergrepp”.
Under flera årtionden var det enligt lag förbjudet för USA att sälja vapen till Indonesien på grund av de människorättsbrott som begicks av landets armé. Men efter att diktatorn Suharto hade störtats 1998, efter att ha haft makten i landet i över tre decennier, började senare den dåvarande presidenten George W. Bush att lätta på restriktionerna.
År 2010 lyftes så i praktiken de sista restriktionerna mot Indonesien av president Barack Obama. Detta trots att vissa amerikanska politiker varnade för att åtgärden kom för tidigt.
Flera viktiga reformer har genomförts sedan Suhartos fall 1998. Men enligt John Miller vid Etan har flera av processerna nu hamnat i ett dödläge – bland annat gällande den indonesiska arméns roll i landet.
-Men trots detta är uppfattningen i Washington att Indonesien nu behövs som en viktig allierad i “kriget mot terrorismen”, och som ett skydd mot Kina, samt att landet har genomgått en fullständig demokratisk övergång, där militären nu är helt demokratiskt kontrollerad. Men detta är helt enkelt inte sant, och det finns inga skäl att offra folket på Västpapua eller i andra delar av landet för denna uppfattning, säger Miller.
