Baku, 121022 (IPS) – Regeringen i Azerbajdzjan överväger att införa en skatt för att hantera problemen med miljöförstöring. Landets miljöaktivister är positiva till förslaget om en “grön skatt” för företag, men kritiker menar att skatten skulle kunna användas i andra syften än att skydda miljön.
Azerbajdzjan är inte direkt ett land känt för sitt miljöarbete även om en del miljöinsatser gjorts de senaste tio åren. Miljöproblemen i landet innefattar allt från föroreningar längs Kaspiska havets kust till storskalig avverkning och dålig avloppsrening.
Azerbajdzjanska miljöexperter pekar ut olje- och gasindustrin, oljeraffinaderier, cement- och betongfabriker samt det storskaliga jordbruket som de värsta miljöbovarna. Regeringen har, med internationellt stöd, tagit itu med en del av problemen. En “grön skatt” kan nu bli ytterligare en åtgärd för att komma åt företag som förorenar miljön.
“Miljöskatt är ett av de mest effektiva verktygen inom ekonomi- och miljöpolitik,” skrev Akif Musajev, chef för skattedepartementets avdelning för skattepolitik och strategisk forskning, i en artikel i augusti i år i departementets tidning.
Skatten skulle gå rakt in i statsbudgeten och inte bli en del av miljödepartementets fond för skydd av miljö och naturresurser. Än så länge är andra detaljer om skatten inte kända. Musajev har inte kunnat nås för några ytterligare kommentarer.
Azerbajdzjanska miljöaktivister välkomnar förslaget och menar att det är dags att göra mer för att uppmuntra landets företag att använda renare teknik och utveckla en “grön ekonomi” – särskilt med en industri- och gasproduktion på uppgång.
Enligt nuvarande regler betalar företag avgifter på mellan 100 och 400 manats (motsvarande mellan 840 och 3 400 kronor) per ton “tillåtna” utsläpp i luft och vatten. Pengarna går in i miljödepartementets fond för skydd av miljö och naturresurser som ligger utanför departementets budget.
De företag som vid årliga inspektioner visar sig ha överskridit gränserna för utsläpp kan dömas till att betala 75 000 till 100 000 manat (motsvarande 630 000 och 840 000 kronor). Under 2011 uppgick dessa avgifter till 1,16 miljoner manat (motsvarande 9,7 miljoner kronor), enligt miljödepartementet. Pengarna är avsedda för miljöskyddsåtgärder som exempelvis vattenreningsverk längs Kaspiska havet eller skogsskydd.
Det finns ingen insyn i miljödepartementets fond och dess förvaltningsstruktur är känd för att vara ogenomskinlig. Uppgifter om vilka företag som tvingats att betala för utsläpp är inte tillgängliga för allmänheten. Det statsägda azerbajdzjanska oljebolaget Socar uppger att deras avdelning för olje- och gasproduktion betalade 21 420 manats (motsvarande 180 000 kronor) i böter under 2011, medan de för ett borrprojekt på Apsjeronhalvön betalade 12 490 manats (motsvarande 105 000 kronor) i böter för utsläpp samma år. Även utländska bolag har bötfällts, men deras böter ligger på en lägre nivå. Under 2011 krävde miljödepartementet att ett utländskt oljekonsortium, Garasu, skulle betala motsvarande 63 000 kronor i böter för miljöförstöring.
En ekonom som vill förbli anonym varnar för att en “grön skatt” skulle kunna användas av regeringen för att skydda sina egna intressen i förhållande till utländska energibolag, eller andra bolag som anses utgöra ett hot mot de regeringsvänliga företagen – på samma sätt som skett gällande miljölagstiftning i Ryssland och Kazakstan.
En anställd vid skattedepartementet som inte vill bli citerad med sitt namn säger att förslaget om en “grön skatt” än så länge bara existerar på idéstadiet och att några lagändringar inte är att vänta den närmsta tiden.
Miljöexperten Samir Isajev menar att Azerbajdzjans miljöutmaningar är mycket större än vad som täcks in av en “grön skatt”.
-Det behövs incitament för företag att använda miljövänliga tekniker. Ny renare utrustning skulle tullbefrias. Det skulle leda till en bättre miljö och en bättre tillväxt.
Farida Huseynova, ordförande i Gröna rörelsen, en organisation med bas i huvudstaden Baku, instämmer.
-Företag som följer miljölagstiftningen och som introducerar ny “grön” teknik, borde erhålla skattelättnader från regeringen.
*Denna text har tidigare publicerats av Eurasianet.org
