Bishoftu, 121019 (IPS) – Kina kan snart komma att utöka sitt engagemang i freds- och säkerhetsfrågor i Afrika. Det menar regeringstjänstemän, forskare och akademiker från både den asiatiska jätten och den resursrika kontinenten.
-Det bör inte komma som en överraskning att Kina är intresserat av fred och säkerhet på den afrikanska kontinenten. Det finns inte något som inte berörs av säkerhetsläget, oavsett om du är intresserad av investeringssamarbeten, ekonomiska processer eller något annat, säger Mulugeta Gebrehiwot, chef för Institutet för fred och säkerhetsstudier i Etiopien, som arrangerade ett möte för tankesmedjor med fokus på Kina-Afrika -relationer den 12 och 13 oktober.
-Vår princip om icke-intervention betyder inte att vi har en likgiltig inställning till afrikanska frågor. Vi motsätter oss att vissa länder i skenet av att värna om andra länder, lägger sig i interna angelägenheter i afrikanska länder, säger Lu Shaye, ordförande för det kinesiska utrikesministeriets Afrikaavdelning, till IPS.
Han säger att Kina inte vill ingripa i interna angelägenheter utan att landets engagemang ska utgöras av stöd till regionala organisationer och institutioner på kontinenten.
-Tidigare har vi försett den Afrikanska unionen med fondmedel och i framtiden vill vi utöka detta stöd. Vi kommer att samarbeta med Afrikanska unionen och andra regionala organisationer för att få en bättre förståelse och kunskap, säger Lu Shaye.
Hittills har Kinas roll i Afrika främst varit kopplad till den ekonomiska utvecklingen. Förra året omsatte handeln mellan Kina och afrikanska länder motsvarande över tusen miljarder kronor, enligt statistik från det kinesiska handelsdepartementet.
Kinas princip om icke-intervention har försett afrikanska länder med välbehövlig finansiering till stora infrastrukturprojekt utan de villkor som vissa västmakter har kopplat till sina lån.
Enligt en artikel skriven av Bridgette Liu och Richard Stocken med titeln: “Den kinesiska byggindustrins roll för infrastrukturutveckling i Afrika” dominerar nu kinesiska företag den afrikanska byggsektorn, där Kinas marknadsandelar är större än Frankrikes, Italiens och USA:s tillsammans.
“De kinesiska byggföretagens intäkter i centrala och södra Afrika ökade med 31,7 procent till över motsvarande 183 miljarder kronor under 2009. I Nordafrika ökade intäkterna med över 30 procent till motsvarande 192 miljarder kronor,” slår artikeln fast. I texten påpekas också att “kinesiska statsägda finansiella institutioner som China Exim Bank och Kinas utvecklingsbank har blivit stora långivare i Afrika, i klass med Världsbanken och Internationella valutafonden med avseende på utvecklingsfinansiering.” Mycket har skrivits om Världsbankens och Internationella valutafondens lån till Afrika. Hjälporganisationen Oxfam konstaterade 2006 att de två organisationerna använde sitt stöd till att driva fram ekonomiska reformer som privatisering och avreglering, som i exempelvis Mali inte lett till ekonomisk tillväxt och fattigdomsbekämpning utan höjda elpriser och svåra förutsättningar för bomullsodlare.
Kinas president Hu Jintao meddelade för två månader sedan att Kina kommer att investera ytterligare motsvarande 133 miljarder kronor i afrikanska länder. Han sa också att Kina även kommer att vidta nya åtgärder för att stödja fred och utveckling på kontinenten.
Samtidigt som Kina är Afrikas största handelspartner är landet också den största bidragsgivaren till de fredsbevarande styrkorna i Afrika av de permanenta medlemmarna av FN:s säkerhetsråd.
Men Kinas roll betraktas som kontroversiell. Finansieringen av Afrikanska unionens nya högkvarter i Addis Abeba har gett upphov till frågan huruvida den nya ekonomiska världsmakten försöker köpa sig inflytande på kontinenten. Västländer har varnat för att Kinas agerande har koloniala tendenser och har hävdat att landet stöder förtryckarregimer och försöker dra nytta av Afrikas naturresurser.
USA:s utrikesminister Hillary Clinton sa under sin senaste Afrikaresa i augusti att “USA står upp för mänskliga rättigheter och demokrati”, även när det kan vara lättare och mer lönsamt att blunda och kamma in vinsterna.
Mehari Taddele Maru, en oberoende freds- och säkerhetsexpert, menar dock att Kina har ett positivt rykte i Afrika eftersom de afrikanska länderna anser att deras asiatiska partner respekterar andra människor, kulturer och stater.
Ett ökat inflytande inom freds- och säkerhetsfrågor skulle vara positivt för den afrikanska kontinenten men också lönande för Kina, menar Liu Hongwu, chef för Institutet för afrikanska studier vid Zhejiang-universitetet i Hangzhou.
-Kinas samarbete med Afrika kommer att bli ett problem i framtiden om inbördeskrigen fortsätter, säger Liu Hongwu.
Kina utbildar för närvarande över 6 000 personer inom olika sektorer och delar även ut tusentals stipendier i Afrika.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(a)ipsnews.net och meddela att ni använt den.
