Washington, 120208 (IPS) – Beslutet att åtala 43 personer som arbetar för ickestatliga organisationer i Egypten – däribland 19 amerikanska medborgare – kritiseras mycket hårt av USA. Relationerna mellan länderna är sämre än på mycket länge och nu står det årliga mångmiljardstödet från USA på spel.
De 43 personerna anklagas för att ha verkat i Egypten utan tillstånd och för att deltagit i illegal politisk verksamhet. Men åtalet mot människorättsaktivisterna har kritiserats mycket hårt av både president Barack Obamas administration och flera ledande amerikanska politiker från båda läger.
På spel står nu de 1,3 miljarder dollar som USA årligen har gett i stöd till den egyptiska militären sedan fredsöverenskommelsen med Israel undertecknades genom Camp David 1979. Ett stöd som under åren har varit mycket viktigt för Egypten, en av USA:s allra viktigaste allierade i arabvärlden.
-Detta kan komma att förändra hela den relationen, säger Shibley Telhami, Mellanöstern-expert vid Brookings Institution och universitetet i Maryland.
Telhami påpekar att USA:s närmast allierade i Egypten har varit landets armé och underrättelsetjänster.
-Att dessa relationer helt skulle förändras skulle skapa stort huvudbry inom Pentagon och USA:s underrättelseverksamheter, säger han till IPS.
USA:s försvarsminister Leon Panetta ska enligt uppgift personligen ha talat med Mohamed Hussein Tantawi, ledaren för Egyptens styrande militärråd, om kontroversen vid två tillfällen de senaste veckorna. Pentagons oro över situationen kom till uttryck på måndagen genom dess språkrör George Little.
-Det avgörande är att USA anser att denna fråga måste få en lösning mycket snabbt. Det är viktigt för att vi ska kunna fortsätta vårt samarbete, sade Little till pressen.
Än så länge tycks dock problemen kvarstå. I förra veckan besökte en företrädare för Egyptens underrättelsetjänst i tysthet USA, men utan att några resultat uppnåddes.
I slutet av december förra året genomförde egyptisk polis en räd mot 17 olika människorättsorganisationer och demokratiinstitut. Bland de utsatta organisationerna fanns fem utländska – Washington-baserade National Democratic Institute, NDI, International Republican Institute, IRI, International Center for Journalists, Freedom House, samt den tyska Konrad-Adenauer-stiftelsen.
Flera egyptiska organisationer utsattes också för razzior.
I söndags meddelade det styrande militärrådet att man beslutat att åtala 19 amerikanska medborgare, samt ytterligare två dussin andra utlänningar och egyptier. En av de åtalade amerikanerna är chefen för IRI:s kontor, Sam LaHood, som tillsammans med flera av sina landsmän sökt skydd på den amerikanska ambassaden i Kairo. LaHood är son till USA:s kommunikationsminister Roy LaHood, en populär tidigare kongressman som är den ende republikanen i Obamas regering.
Senator John McCain, som var republikansk presidentkandidat i valet 2008, sade på tisdagen att USA bör se över sina relationer till Egypten.
-Jag anser att vi bör granska alla delar av våra relationer till Egypten fram tills att dessa människor går fria från alla former av åtal och tillåts resa ut eller göra det de anser sig behöva göra, sade McCain, som även är ordförande för IRI.
De flesta amerikanska bedömare trodde att USA:s stora problem i relationen till Egypten efter revolutionen skulle bli islamisternas framtida starka ställning i landet. Av det skälet är många förvånade över att det stora orosmomentet just nu utgörs av militären – den egyptiska institution som ansetts stå USA närmast.
Den egyptiska militären har under de senaste 33 åren garanterat en fortsatt fred med Israel i utbyte mot ett konstant stort amerikanskt stöd. Militären har även haft ett nära samarbete med USA:s underrättelsetjänst, verkat som en motvikt till olika radikala krafter i regionen, däribland Iran, och fram till nyligen haft en för USA och Israel positiv påverkan på den palestinska politiken.
Den egyptiska militären har däremot sedan länge varit fientligt inställda till ickestatliga organisationer – och i synnerhet grupper som mottagit utländska bidrag. Under Hosni Mubaraks tid vid makten var kontrollen av dessa organisationer mycket hård – och alla utländska bidrag som inte gick igenom myndigheterna var förbjudna.
Det förbudet finns kvar, och än mer restriktiva lagar kan vara på ingång.
Sedan man övertog makten förra året har militärrådet anklagat “utländska händer” för att underblåsa oroligheter och försöka destabilisera läget i landet.
-Egyptiska människorättsorganisationer som anklagas för att arbeta för utländska intressen vet att denna anklagelse är löjeväckande, säger Sheila Carapico, som är expert på arabisk politik vid universitetet i Richmond.
Samtidigt påpekar Carapico att organisationer som IRI, som får stöd från USA, inte är helt opolitiska, utan även arbetar för att främja USA:s nationella intressen.
Enligt en nyligen genomförd opinionsundersökning är fler än sju av tio egyptier motståndare till amerikanska bidrag till både ickestatliga organisationer och landets armé.
-Det finns en uppfattning om att pengarna inte går till allmänhetens bästa utan att det istället handlar om att köpa utländsk politisk lojalitet, samt att pengarna bidrar till korruption och till institutioner som människor i allt högre grad är misstänksamma mot, säger Telhami vid Brookings Institution som sedan länge genomfört opinionsundersökningar i bland annat Egypten.
Både USA:s och Egyptens militär driver enligt honom en politisk agenda som resulterar i att båda sidor sänder ut dubbla budskap.
Telhami menar att det inte råder någon tvekan om att USA betraktar Egyptens militär som en av de viktigaste i fråga om att påverka den framtida utvecklingen i landet.
-Å andra sidan finns det också, i synnerhet i Vita huset, en oro för att militären försöker dra ner tempot på de demokratiska förändringarna.
När det gäller den egyptiska militären vill den enligt Telhami å ena sidan visa att de är en pålitlig partner, stabiliserande kraft och försvarare av Camp David-avtalet.
-Å andra sidan känner de även ett behov att skapa legitimitet för sig själva inom landet, där befolkningen inte är sympatiskt inställda till fredsavtalet med Israel, och ser USA som ett hot.
