Buka, Bougainville, 111021 (IPS) – En av världens största koppargruvor kan komma att öppnas igen. Men flera lokala kvinnoorganisationer är kritiska och vill veta hur området kommer att påverkas om kopparbrytningen återupptas i bergdistriktet Panguna.
Patricia Tapakau, ordförande för en organisation som samlar kvinnor från 13 byar i gruvområdet, säger att de behöver veta vilken sorts brytning det i så fall kommer att handla om.
-Vi vill inte se någon mer miljöförstörelse. Vi har fått nog av det, säger Tapaku.
Pangunagruvan på ön Bougainville har varit stängd i 22 år. Trots lokala markägares protester projekterade det australiska bolaget Conzinc Rio Tinto Australia gruvan på Bougainville under 1960-talet när ön fortfarande var en australisk koloni. Vid den tiden tecknades ett avtal mellan Australiens regering och gruvföretaget utan att lokala markägare tillfrågades. Motståndet mot exploateringen slogs ned av den koloniala administrationen med kravallpolis, tårgas och massarresteringar.
Under 20 år drabbades barapang-, kurabang-, basikang- och bakoringku-folken, som äger marken, av skövling och föroreningar och fördrivning samtidigt som de fick en mycket liten del av inkomsterna.
År 1988 ledde protesterna mot gruvbrytningen till en akut kris, sedan lokala markägare organiserat sig och bland annat begärt åtgärder mot Pangunagruvans miljöförstöring. Gruvbolaget ignorerade kraven och vägrade betala 10 miljarder kina (motsvarande 30 miljarder kronor) i kompensation enligt markägarnas krav. Sabotage följde och gruvan stängdes. Polis fick order att skjuta för att döda. Då bildades Bougainvilles revolutionära armé, BRA, som ställde krav på självständighet.
Papua Nya Guineas regering, som tillsammans med gruvbolaget Rio Tinto äger det lokala gruvföretaget Bougainville Copper Ltd, införde 1990 en ekonomisk blockad. Ett tio år långt inbördeskrig följde och strider mellan regeringtrupper och BRA krävde tiotusentals dödsoffer och infrastruktur förstördes på många håll.
I maj i år besökte styrelseordföranden för BCL, Peter Taylor, Bougainville tillsammans med en företagsdelegation. Diskussioner om att återuppta gruvdriften i Panguna fördes med John Momis, president för självstyret Bougainville. Enligt BCL finns det fyndigheter på 3,5 miljoner ton koppar och 360 ton guld i området.
Taylor deklarerade att han förväntar sig att de styrande i Bougainville och markägarna ställer sig positiva. Men representanter för lokala kvinnoorganisationer och markägare är oroliga för att de ekonomiska intressena kommer att styra.
-Marken är för oss som en moder, eftersom vi lever av den. Vi har alltid varit beroende av den och den kan inte mätas i pengar, säger Joanne Dateransi, ordförande för Bougainville Indigenous Women Landowners Association.
Företrädare för de lokala organisationerna säger att det är viktigt att först undersöka förutsättningarna för lokal produktion av kakao och kopra samt turism, samt att frågor som ekonomisk ersättning för de miljöskador som Panguna-gruvan tidigare gett upphov till måste lösas innan man kan gå vidare.
-För det första måste regeringen och företaget betala de tio miljarder kina som är en del av markägarnas krav. Sedan måste andra skador samt dödsskjutningarna utredas. Sedan kan vi tala om gruvfrågan. Kemikalierna finns fortfarande kvar i floden. Ingen dricker vattnet längre och det finns inga fiskar kvar, säger Lynette Ona, en av markägarna i Panguna.
En miljörapport från 1998 genomförd av Applied Geology Associates i gruvområdet visar att tusentals ton avfall, inklusive giftiga metaller som kvicksilver, bly och zink släppts ut och förstört mark samt den närliggande floden Jaba.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni använt den.
