Honolulu, 110331 (IPS) – En plastflaska eller ett lock till en medtagbar kaffekopp används en kort stund och slängs. Men samma flaska eller lock kan under flera årtionden framöver döda ett otal havsfåglar och marina djur och fiskar. Det framkom i samband med en konferens om nedsmutsningen av världshaven som nyligen avslutades i Hawaii.
Hårt arbetande albatrossföräldrar i Stilla havet matar sina ungar med små plastbitar som till sitt utseende påminner om mat. Ungarna dör sedan av undernäring och när deras kroppar förmultnar så frigörs alla de små plastbitarna från flaskkorkar och engångständare och sprids återigen i naturen i något som kan beskrivas som en förvrängd form av återvinning.
Världshaven är numera så fulla av gammal plast att experter bedömer att i stort sett alla havsfåglar som riskerar att ta fel på plast och föda också bär på små plastbitar i sina magar. Detsamma gäller havssköldpaddor, marina djur och fiskar.
Biologen Jan Andries van Franeker, som är verksam vid Wageningen-universitetet i Holland, har beräknat att alla stormfåglar, som är en vanligt förekommande havsfågel, sammanlagt kan bära omkring på 45 ton av plastbitar i sina magar.
Van Franeker har arbetat i Nordsjön i flera årtionden och enligt honom har minst 95 procent av stormfåglarna där flera dussin små plastbitar i sina magar.
-Om en havsfågel riskerar att ta miste på plast och föda så är det mycket troligt att den har plastbitar i magen, sade Van Franeker till IPS i samband med att han i förra veckan deltog vid Fifth International Marine Debris Conference i Honolulu på Hawaii.
Konferensen syftade till att försöka hitta metoder för att minska nedskräpningen av världshaven.
-Ibland har jag en dröm eller mardröm som går ut på att alla dessa stormfåglar skulle släppa ned all plast de bär på ovanpå åhörarna vid en konferens som denna. Det skulle utgöra ett väldigt tydligt budskap, säger van Franeker till IPS.
Att någon form av starkt budskap skulle behövas står klart. Världshaven fylls med allt mer plast, uttjänt fiskeutrustning och andra former av skräp. Ingen kan exakt säga hur stora mängder sopor det handlar om, men troligen rör det sig om tiotals miljoner ton skräp som spolas ut i haven varje år, främst från land.
FN:s miljöprogram Unep gjorde 2006 bedömningen att det inom varje kvadratkilometer hav i genomsnitt finns 13 000 små plastbitar som ligger och skvalpar på ytan. Över hela världen blir problemen tydliga så fort man tar en promenad längs en havsstrand – om inte stranden alldeles nyligen har rensats från skräp.
Den USA-baserade organisationen The Ocean Conservancy, har i 25 års tid organiserat upprensningar runt kusterna i olika delar av världen. Nästan nio miljoner frivilliga har hjälpt till med att samla in 66 miljoner kilo skräp, som sedan katalogiserats. Resultatet redovisades i samband med mötet i Honolulu.
De tre vanligaste föremålen som samlades in var cigarettfimpar, matförpackningar och skruvkorkar till flaskor. Plastpåsar, flaskor och sugrör fanns också med högt upp på listan.
-Människor inser inte att påfyllnaden av marina sopor är en allvarlig fråga för haven, säger Achim Steiner, ordförande för FN:s miljöprogram Unep.
Steiner menar att skräpet i haven är ett problem som kanske inte är helt uppenbart för alla, men påpekar att det finns forskning som pekar på att mycket små plastpartiklar kan läcka ut kemikalier som är hälsofarliga för marina arter, och kanske även för människor.
-Vi måste göra oss mindre beroende av plasten, var hans budskap till konferensdeltagarna.
Varje år tillverkas närmare 260 miljoner ton ny plast. Det är ett material som inte bryts ned i egentlig mening utan bara bryts sönder i allt mindre bitar. De pyttesmå plastbitarna kan sedan finnas kvar i naturen i hundratals år.
År 1950 tillverkades enbart fem miljoner ton plast i hela världen. I dag förbrukar varje person i de rika länderna i genomsnitt 100 kilo plast om året medan befolkning i de fattigare länderna förbrukar runt 20 kilo plast per år. Men det är en siffra som snabbt stiger.
Van Franeker menar att det enklaste sättet att minska plastsoporna i havet går ut på att införa återbrukssystem där plastförpackningarna ges ett så högt värde att ingen längre vill kasta bort plasten. Han understryker att han inte är en plasthatare – utan att det handlar om att se till att den återanvänds.
-Det är ett fantastiskt material och äkta plast är värdefullt, säger han.
