Peking, 101022 (IPS) – Av alla kinesiska uttryck för att beskriva oroligheter i samhället finns det inget som är så starkt förknippat med olycksbådande förändringar som “qiyi” – ordet för uppror. Dynastier har trots allt fallit på grund av bondeuppror i detta land. Men nu har uttrycket börjat vinna mark, åtminstone bland vissa samhällsgrupper i landets huvudstad.
Medan gräddan av Kinas nyrika klass nyligen en hösteftermiddag skålade i champagne med de amerikanska miljardärerna Bill Gates och Warren Buffett på en herrgård utanför Peking så gick befolkningen i närheten av godset omkring och muttrade.
-De har tagit vår mark för att bygga detta palats. Marken var det enda vi hade medan de inte ens kan hålla räkning på sina pengar och sina hus, säger Xiong Shaoping, som livnär sig som cykelreparatör.
Xiong Shaoping tycker inte det behövs några förklaringar till vilka “de” är. De förmögna kineserna skäms inte för att visa upp sina rikedomar. Tvärtom. De kör Rolls Royce eller Bentley, bor i avspärrade områden, köper buntvis med lyxklockor och bevakas av livvakter när de rör sig bland allmänheten.
-Folk är förbannade eftersom det här är ett kommunistiskt land och vi borde alla vara jämlika. Om det inte blir någon förändring så kommer det ett uppror eftersom människor som jag själv också vill få en del av kakan, säger Xiong Shaoping.
Det finns för närvarande 875 000 dollarmiljonärer i Kina, enligt Hurun Report, som dokumenterar antalet rika i Kina år för år. Kina är därmed tvåa i världen, efter USA, i fråga om antalet dollarmiljardärer.
Det tydligaste tecknet på att allt fler kineser har blivit förmögna är den skenande efterfrågan på lyxvaror.
De flesta nyrika kineser har tjänat sina pengar under de 30 år som gått sedan de ekonomiska reformerna började införas i landet, medan de redan rika har blivit rikare. Samtidigt har de vanliga kinesernas förbittring mot de förmögna tilltagit i styrka – oavsett om det gäller den nyrika gruppen eller de så kallade röda kapitalisterna – partielitens förmögna barn.
Enligt inhemska rapporter äger 0,4 procent av landets 1,2 miljarder invånare hela 70 procent av landets rikedomar. Dessutom beräknar ekonomen Wang Xiaolu, som är verksam vid Nationella ekonomiska forskningsinstitutet i Peking, att landets ekonomiska elit har gömt undan en svindlande summa på motsvarande hela nio biljoner kronor. Det motsvarar hela 30 procent av landets BNP.
Enligt Wang Xiaolu härrör dessa undangömda pengar från mutor, förskingring av offentliga medel och olika former av utbetalningar från företag.
De rikas affärstidningar innehåller tips om investeringar som kan bestå av franska slott med tillhörande vingårdar eller exklusiva våningar i London och New York.
De tidningsförsäljare som ser till att dessa tips når ut till marknaden får samtidigt nöja sig med löner som motsvarar 900 kronor i månaden.
-Rik regering, fattig befolkning. För de rika är allt möjligt, medan vi bara kan läsa en del om det i tidningarna, säger Er Ni, som står i sin tidningskiosk i centrala Peking.
I det kinesiska samhället kan de rika ta sig fram genom att betala extra pengar för särskilda tjänster. Vid ett registreringskontor för fastigheter i Peking står en kvinna som är ivrig om att slippa den byråkratiska processen. Hon är här för att registrera den tredje fastigheten i sitt namn.
-Jag är bara rädd för saker som inte kan köpas för pengar, kommenterar hon.
Mutkulturen drabbar alla. Och för att en offentlig tjänsteman ska utföra sitt arbete räcker det inte alltid längre med bara en liten extra uppmuntran.
-Jag brukade ta med mig en låda med kakor för att få saker och ting gjorda. Men numera måste jag ta med mig ett kuvert med kontanter, berättar fastighetsmäklaren Chen Xueli, som köar med en klient vid registreringskontoret.
De sociala spänningar som jäser i Peking handlar till stor del om att vanligt folk inte längre har råd att skaffa sig en bostad. Under de senaste åren har fastighetspriserna snabbt skjutit i höjden i storstäderna, en utveckling som hänger samman med att många rika börjat investera i bostäder.
Enligt en ny undersökning från den kinesiska samhällsvetenskapsakademin, Cass, skulle 85 procent av familjerna i städerna inte ha råd med en ny bostad. Detta samtidigt som en mindre grupp av rika personer äger mängder av fastigheter och ägnar sig åt bostadsspekulation.
-Men det är inte längre bara på bostadsmarknaden det spelas. Det finns nu spekulationsbubblor även på konst- och antikvitetsmarknaden, berättar Mary Huang som arbetar på en auktionsfirma.
-Även vid en mindre auktion kan vi numera enkelt tjäna 400 miljoner yuan. Jag anser att det är orealistiskt att tro att det kan fortsätta.
400 miljoner yuan motsvarar ungefär lika mycket i svenska kronor.
Vissa analytiker menar att de kinesiska ledarnas första prioritet nu borde vara att göra något åt de stigande inkomstklyftorna, för att förhindra ett uppror. Men åtgärder som syftar till att omfördela landets rikedomar skulle med stor sannolikhet mötas av starkt motstånd från många intressegrupper.
-I Västvärlden säger man att de rika sitter på makten. Men i Kina är det faktiskt de som sitter vid makten som samtidigt sitter på de största rikedomarna. Hur hanterar man en sådan mäktig grupp som kontrollerar alla landets resurser?, frågar samhällsvetaren Ding Xueliang, vid Hongkongs skola för statsvetenskap.
