Bogotá, 100521 (IPS) – Mordhoten mot den katolske prästen Javier Giraldo som finns klottrade på husväggarna i den colombianska huvudstaden kan ha en mängd avsändare. De kan ha skrivits av paramilitära högergrupper, av armésoldater, av medlemmar i knarkmaffian eller personer med intressen i palmoljeplantager.
Det går heller inte att utesluta, även om det är mindre troligt, att hoten kommer från medlemmar i vänstergerillan Farc. Det var trots allt gerillan som utförde de första morden på medlemmar i den fredsrörelse i San José de Apartadó som prästen stödjer.
Men trots sina mäktiga fiender så vägrar människorättsaktivisten Giraldo att använda sig av livvakter. Han misstror alla som bär vapen, och säger att han inte står ut med tanken på att någon annan skulle skadas om ett mordförsök riktas mot honom.
Misstron mot väpnade grupper förstärktes när han för femton år sedan började arbeta för 600 familjer på landsbygden i Urabá, i den resursstarka kustregionen Antioquia. Den lokala biskopen varnade honom och sade att han skulle kastas ut eftersom regionen var “en krigskorridor”.
Familjerna levde då i närheten av gränsen mot Panama, en strategiskt viktig plats för smugglare av knark, vapen och annat smuggelgods.
Vid den tiden, 1995, hade militären inlett en offensiv för att tvinga bort familjerna från regionen. Den lokale biskopen, som mördades i mars 2002, uppmanade lokalbefolkningen att utropa sig till ett fredssamhälle.
I mars 1997 gjorde befolkningen just detta, i närvaro av internationella deltagare. Befolkningen meddelade samtidigt att man inte stöder någon sida i den väpnade konflikten, och att man inte tänkte tillåta att några beväpnade personer besökte orten San José de Apartadó.
Befolkningen drog omedelbart på sig såväl vänstergerillans, som paramilitärens och arméns vrede. De stora jordbruksföretagarna tog till sig den negativa propaganda som riktades mot befolkningen och började betrakta dem som en subversiv grupp med kopplingar till vänstergrupperingar.
Giraldo och hans organisation, Inomkyrkliga kommissionen för fred och rättvisa, är skarpa kritiker mot de övergrepp som paramilitären och armén begått under den nästan fem decennier långa väpnade konflikt som rasar i Colombia. En konflikt som till stora delar handlar om rätten till odlingsbar mark och det hårt koncentrerade jordägandet.
Enligt en statlig studie som genomfördes år 2002 ägdes 61 procent av de odlingsbara markerna av blott 0,4 procent av jordägarna. Detta samtidigt som de 57 procent av jordägarna som är småbönder enbart ägde 1,7 procent av markerna.
De jordreformer som genomförts har konsekvent motarbetats av de stora jordägarna.
I San José de Apartadó kunde Giraldo med egna ögon se hur den starka palmoljeindustrin tillsammans med armén och paramilitären fördrev de lokala småbönderna från deras marker.
Efter att bondefamiljerna flytt undan våldet och trakasserierna anlände stora schaktmaskiner som plöjde undan allting, till och med kyrkogårdarna.
-De människor som återvände efter sex, sju år kunde inte känna igen sina gamla hemtrakter, som bestod av ett virrvarr av bevattningskanaler. I en liten stad som heter Santa Lucía försökte jag hitta kyrkogården, men allt hade förstörts, säger Giraldo till IPS.
Ett tydligt problem är korruptionen inom militären, som har kopplingar till paramilitären, och som ofta agerar som palmoljeindustrins agenter.
År 1997 genomförde militären en operation som ledde till att dussintals människor dödades medan tusentals tvingades på flykt. Enligt Giraldo syftade aktionen till att kväsa den del av befolkningen som misstänktes för att hysa sympatier för vänstergerillan. San José de Apartadó var tidigare ett starkt kommunistiskt fäste – vilket enligt Giraldo var en starkt bidragande orsak till aktionen.
Men enligt prästen är det största problemet det svaga rättssystemet, som leder till att förövare av övergrepp går fria. Giraldo arbetade med flera mål, men upptäckte med tiden att den colombianska rättvisan bara finns i teorin. -De uppmanade mig att komma med vittnen, och jag övertygade flera småbönder att ställa upp och vittna. Men efter att de hade gjort det mördades de, berättar prästen. Istället vände sig prästen till Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter. Till sist väcktes åtal mot tio militärer som kan dömas för morden på åtta vuxna och tre barn i San José de Apartadó som genomfördes i februari 2005. Dom kommer snart att avkunnas.
Enligt de lokala medierna har 197 personer i San José de Apartadó mördats sedan befolkningen för 13 år sedan utlyste sitt fredssamhälle. Hundratals fler har utsatts för tortyr, medan andra har kidnappats eller tvingats på flykt.
Mordhoten mot Giraldo hänger tydligt samman med hans solidariska arbete för småbönderna, samt hans kamp för mänskliga rättigheter.
-Till en början var jag rädd, men nu har det gått rutin i mordhoten, förklarar han lugnt.
-Och när man jämför det med det som så många andra tvingats gå igenom så inser man att deras lidande är så mycket större.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni använt den.
