Sydney, 030411 (IPS) – Självständighetsrörelsen i den indonesiska provinsen Västpapua har öppnat ett informationskontor i östaten Vanuatu. Ingen mindre än landets premiärminister, Serge Vohor, deltog vid invigningsceremonin.
För den västpapuanska självständighetsrörelsen är det ett stort framsteg. Men den indonesiska regeringen är inte lika förtjust, och den har lämnat in en officiell protest till regeringen i det lilla öriket.
Andy Ayamiseba, en västpapuansk aktivist som uttalade sig på Radio Australia säger att “Västpapuas kamp har äntligen tagits upp av ett annat självständigt land”.
– Med hjälp av stödet från Vanuatus regering och dess folk kommer vi att kunna samordna alla styrkor som är inblandade i den diplomatiska kampanjen för Västpapua, sa han.
Den indonesiska provinsen Västpapua utgör halva den ö som Papua Nya Guinea ligger på.
Indonesiens charge d'affaires i Canberra, Imron Cotan, menar att Vanuatu blandar sig i Indonesiens interna angelägenheter. – Att man har öppnat det här kontoret är ett tecken på att de förespråkar att Papua ska separeras från Indonesien och jag menar att det är att blanda sig i våra interna angelägenheter, säger Cotan.
Cotan säger också att folket i Vanuatu menar att de ursprungligen kommer från Papua och att de därför har rätt att hjälpa folket i Västpapua att nå självständighet. Men, säger han, “vi indoneser menar att vi kom från Vietnam, men det ger oss ingen rätt att befria Vietnam.” Den mineralrika provinsen i Västpapua blev Indonesiens 26:e provins sedan kolonialmakten Holland lämnade området 1969. 1972 döpte Indonesien området till Irian Jaya. Det namnet ändrades år 2000 till Papua.
I Papua finns bland annat en enorm koppar- och guldgruva. Värdet av guld- och kopparfyndigheterna beräknas till minst 40 miljarder amerikanska dollar.
20 procent av gruvan ägs av Indonesien, och de återstående 80 procenten kontrolleras av det amerikanska gruvbolaget Freeport McMoran och brittiska RTZ. Bara en väldigt liten del av inkomsterna från gruvdriften kommer befolkningen i Västpapua till del.
Den västpapuanska separatiströrelsen har intensifierat sin kampanj under de senaste månaderna, sedan den indonesiska presidenten Megawati Sukarnoputri i slutet av januari beslöt att provinsen skulle delas i tre delar.
Den London-baserade indonesiska människorättsorganisationen hävdar att delningen kommer att föra med sig en ökad militär närvaro i provinsen.
“Det här kan bana vägen för en mer effektiv repression”, skriver Tapol i ett uttalande.
