Buenos Aires, 080924 (IPS) – Könskvotering har visat sig vara en effektiv metod för att öka antalet kvinnliga ledamöter i de latinamerikanska parlamenten. Men det krävs även fler åtgärder om processen mot jämställdhet inom politiken ska komma igång på allvar. Det visar en sammanställning av forskningsresultat från flera av regionens länder.
Enligt en färsk rapport om arbetet med FN:s millenniemål har andelen kvinnliga ledamöter i de latinamerikanska parlamenten ökat från knappa 12 procent 1990 till dryga 22 procent i dagsläget. Den förbättringen beror främst på de kvoteringsregler som har införts i flera av regionens länder. Sociologen Nélida Archenti från Argentina har ställt samman en ny bok om kvinnors inflytande inom den latinamerikanska politiken som bygger på forskning från tio av kontinentens länder.
I boken kan man läsa om hur utvecklingen gått framåt i länder som Argentina och Costa Rica, men det finns även exempel på hur det i vissa länder fuskats för att kringgå kvoteringsreglerna. I lokalvalet i Bolivia 1999 deltog exempelvis manliga kandidater till stadsfullmäktigeposter – under kvinnliga namn. För detta straffades inte kandidaterna, utan de tilläts till och med inta sina poster efter valet. Ett annat exempel på hur man kringgått kvoteringsreglerna kommer från Dominikanska republiken, där kvinnor som stod manliga politiker nära ställde upp i parlamentsvalen. Men efter att ha röstats in gav kvinnorna frivilligt upp sina platser och överlät i stället dessa till sina män eller nära manliga släktingar. Könskvotering som metod för att bryta den manliga politiska dominansen har sedan länge rekommenderats av FN. Och det har visat sig att de kan göra resultat. År 1991 gick Argentina i bräschen för utvecklingen när man stiftade en lag som slog fast att minst 30 procent av kandidaterna till valbara platser måste vara kvinnor. Sedan lagen infördes har antalet kvinnliga kandidater i det argentinska parlamentet ökat från 5 till 35 procent. Men Archenti, som är professor Buenos Aires universitet, menar att det krävs mer än kvoteringsregler för att kvinnor ska få verklig politisk makt.
– Politiska partier är motsträviga när det gäller arbetet för jämställdhet. Det man vanligtvis gör är att följa kvoteringsreglernas lägstakrav, men inget mer, säger Archenti. I den bok Archenti sammanställt framgår det att kvoteringsreglerna inte bara måste följas. Det handlar också om att kvinnliga kandidater måste ha en verklig möjlighet att bli invalda, och inte bara bli en grupp längst ner på kandidatlistorna, eller finnas med som reserver för huvudkandidaterna. I Brasilien infördes kvoteringsregler för över tio år sedan. Men eftersom partierna inte är tvingade att följa reglerna har de fått mycket dålig effekt, påpekar sociologen Clara Araujo. Endast 14 procent av landets senatorer är kvinnor, vilket är sämre än genomsnittet i regionen.
I Mexiko infördes könskvotering 1993, enligt vilken minst 30 procent av ledamöterna i underhuset och senaten ska vara kvinnor. Trots detta upptas endast 23 procent av platserna i underhuset och 16 procent av platserna i senaten av kvinnor i dag.
