Belgrad, 030311 (IPS) – Efter ett decennium av förtryck, sanktioner och krig hyser nu en stor andel av de unga serberna förhoppningar inför framtiden.
Serbiens ungdomar anser att de har ett ganska bra liv, och de ser positivt på framtiden. Det visar en undersökning av 1 600 slumpvis utvalda unga människor i åldern mellan 16 och 25 år.
Framtidshoppet ökar trots att Serbien ännu inte återhämtat sig från den tidigare presidenten Slobodan Milosevics decennielånga styre. I början av 90-talet var Serbien et av de mest välutvecklade länderna i Östeuropa. Sedan kom flera krig som skördade 200 000 dödsoffer, ekonomisk isolering och förfall. Vägen tillbaka är lång och smärtsam – med privatiseringar och nedläggningar av statliga system. Arbetslösheten är hög och många serber är besvikna över att reformerna inte lett till att levnadsstandarden ökat snabbare.
Men samtidigt tror en majoritet av ungdomarna på en positiv framtid. I undersökningen svarade 37 procent av ungdomarna att de hade goda förhoppningar, medan 12 procent menade att framtiden var mycket ljus. Enbart 6 procent såg negativt på framtiden, medan hela 28 procent sa sig inte fundera så mycket över saken.
Undersökningen genomfördes i samarbete mellan landets utbildningsdepartement, Belgrads center för alternativa studier, samt den svenska organisationen Proni. Samtidigt påpekar sociologen Srecko Mihailovic, som arbetat med studien, att hälften av ungdomarna skulle välja att emigrera om deras framtidsplaner skulle gå i kras.
– Men det är naturligtvis en lägre siffra än för ett decennium sedan, då två tredjedelar av ungdomen sa sig vilja emigrera på grund av fattigdom och krig, säger Mihailovic. Fler än 350 000 unga människor lämnade Serbien under det tidiga 90-talet.
Enligt Mihailovic eftersträvar dagens unga serber ett annat liv än deras föräldrar. De önskar sig högbetalda arbeten och en annan livsstil.
– Ungdomarna vill arbeta inom privata företag, med turism och journalistik. De är inte särskilt attraherade av de yrken som deras föräldrar såg upp till – som läkare, jurister, lärare eller forskare.
