San Jose, 021203 (IPS) – Denna månad är det sex år sedan freden kom till Guatemala. Men landet är ett av Latinamerikas fattigaste och har stora problem med kriminalitet och våld. Det är fortfarande långt kvar till den nationella försoning som många hoppades på efter kriget.
Närmare 200 000 människor förlorade sina liv i kriget, varav de flesta var civila. Dessutom förlorade en miljon människor sina hem och en kvarts miljon barn blev föräldralösa. Den väpnade konflikten fick sitt slut i december 1996 när den konservativa regeringen under Alvaro Arzú skrev under ett fredsavtal med Guatemalas nationella revolutionära enhet, URNG. Men såren har långt ifrån läkt. Närmare 60 procent av landets 12 miljoner invånare är fattiga. Särskilt svårt drabbade är ursprungsbefolkningen. Landets ekonomi är samtidigt mycket svag.
Enligt den senaste rapporten från FN:s kontrollorgan i Guatemala, Minigua, ökar människorättsbrotten i landet – morden på gatubarn och misstänkta brottslingar stiger i antal. Samtidigt ökar kriminaliteten i landet. “Sedan fredsuppgörelsen undertecknades har brottsligheten blivit det största hotet mot livet”, skriver Minigua.
Seda Pumpyanskaya, taleskvinna för Minigua, hävdar att våldet i landet är ett av de allra största problemen. Samtidigt finns det en oro för att våldet kan komma att öka ytterligare kommande år, som är valår.
Efter fredsuppgörelsen 1996 var förhoppningarna om en bättre framtid för landet stora. De förhoppningarna har ännu inte infriats.
– Att besöka landsbygden i Guatemala är som att resa bakåt i tiden. De sociala problemen är enorma, säger Pumpyanskaya. Analytiker menar att situationen i landet har flera orsaker. Dit hör bland annat arbetslösheten bland de tusentals tidigare soldaterna, den våldskultur som kriget förde med sig, och en omfattande frustration och social oro.
Bara under årets första fyra månader begicks drygt 1 100 mord i landet.
– Fredsuppgörelsen skapade en demokratisk fasad, men de strukturella problemen i landet ser likadana ut som de gjorde för 40 år sedan, säger den politiska analytikern Carmen Ortiz. Enligt FN:s färskaste statistik lever drygt 60 procent av landets befolkning i fattigdom. Men många ickestatliga organisationer menar att det är i underkant, och att i själva verket närmare 80 procent av befolkningen är fattiga – samtidigt som landets jordegendomar och resurser kontrolleras av en liten elit. FN:s utvecklingsprogram UNDP menar att Guatemala är det centralamerikanska land som ligger sämst till ekonomiskt, socialt och politiskt.
Men landets regering tycks ta uppgifterna med ro. Kongressens vicepresident Jorge Arévalo, som tillhör det styrande partiet FRG, säger till IPS att landet trots allt är på rätt väg.
– Dag efter dag har vi ökat känslan av broderskap mellan guatemalanerna. Aktörerna i konflikten är numera helt återförda till det nationella demokratiska livet, säger Arévalo.
