990415 (IPS) – Parterna i konflikten i Kongo- Kinshasaanklagar varandra för att bedriva etnisk rensning. Rwandas president,Pasteur Bizimungu, jämförde nyligen president Laurent DesiréKabila i Kongo-Kinshasa med Serbiens ledare, Slobodan Milosevic.
Myndigheterna i Kongo-Kinshasa är å sin sida upprörda över vad de uppfattar som en etnisk rensningskampanj på Rwandas initiativ. De hävdar att den planeras av Bizimungus regering, och de hänvisar till ett färskt uttalande från Rwandas vicepresident, Paul Kagame, om att hans land “ska göra allt för att knäcka de hutu- miliser som opererar inne i Kongo”. Många hutuerna flydde till grannlandet Kongo-Kinshasa efter folkmordet i Rwanda 1994.
Kagame uppger att Rwanda tillsammans med Uganda gått in i Kongo- Kinshasa för att stödja rebellerna i landet. Meningen är att hitta hutu-milisen med eller utan hjälp från Kongolesisk samling för demokrati, RCD, en rebellgrupp som har som mål att störta Kabilas regering.
Kongo-Kinshasa har beskrivit Bizimungus utspel som provocerande. Pierre Victor, landets oljeminister, säger att “situationen i Kongo inte har något som helst med konflikten på Balkan att göra”.
Aktörerna i den direkta krigföringen i Kongo-Kinshasa är Angola, Namibia och Zimbabwe på president Laurent Kabilas sida. Mot dem står RCD, Rwanda och Uganda. Under krigets gång har också Tchad och Sudan skickat stödtrupper till Kabila.
Kongo-Kinshasa är över två miljoner kvadratkilometer stort, vilket motsvarar fyra Frankrike. Landet har enorma naturresurser, bland annat koppar, kobolt, diamanter och guld. Naturrikedomarna gör landet till ett av Afrikas potentiellt rikaste, och många plundrare har attraherats av landet under århundradenas lopp.
Berlinkonferensen 1885 skänkte hela detta område som personlig egendom till kung Leopold II av Belgien. Senare gick det över till den belgiska staten och fick namnet Belgiska Kongo.
Mobutu Sese Seko kom till makten i vad han döpte till Zaire 1965. Mobutu förklarade krig mot kommunismen och hans styre fick därmed västvärldens stöd. I första hand gällde det Belgien, Frankrike och USA, som alla gjorde stora investeringar i diamantindustrin i Kongo.
1997 gjorde Kabila uppror mot Mobutu. Motiven till maktövertagandet kunde även denna gång spåras till de enorma naturrikedomarna.
(990415)
.
