Jakarta, 080130 (IPS) – Indonesiens exdiktator Suharto dog i söndags, 87 år gammal. Han begravdes genom en militär ceremoni som leddes av landets nuvarande president Susilo Bambang Yudhoyono. Nu diskuteras hans eftermäle i hemlandet.
Medan Suhartos företrädare Sukarno satt i husarrest fram tills sin död ställdes Suharto aldrig till svars för den rad av anklagelser som riktades mot honom sedan han avgick i maj 1998.
Suharto har bland annat anklagats för maktmissbruk, korruption och brott mot de mänskliga rättigheterna. Hans regim anklagas för hemska grymheter riktade mot påstådda medlemmar i det indonesiska kommunistpartiet PKI.
Flera av Suhartos affärsvänner och allierade, som timmerbaronen “Bob” Hasan och exdiktatorns yngsta son Hutomo “Tommy” Mandala Putra, har dömts för brott och suttit i fängelse men Suharto nåddes aldrig av lagens långa arm.
En period var trycket hårt för en rättegång mot Suharto men detta minskade stadigt fram tills Högsta domstolen slutligen beslöt att fallet skulle läggas ner på grund av Suhartos bristande hälsa.
De fyra demokratiska regeringar som har haft makten efter 1998 har misslyckats med att öka tryggheten för folket. Ekonomin har dalat och fattigdomen växt vilket har lett till att många har börjat se Suharto i ett mer positivt ljus.
– Den nya regeringens oförmåga har fått människor att längta tillbaka till Suhartoeran, när de hade råd att betala priset för basvaror, när det var lätt att hitta jobb och när gatorna var fria från protester och anarkism, säger Mohammad Ainun Najib, populär krönikör.
– För mig var Suharto den bäste. När han hade makten fanns det billigt gödningsmedel att köpa och bevattningen fungerade bra. Då var jordbruk, som är det yrke jag fötts in i och det enda jag kan, ett pålitligt levebröd, säger Warid, bonde från byn Lagadar på Java. Ahmad Syafi'ie, före detta anställd på den statliga flygplanstillverkaren IPTN, tycker också det var bättre förr.
– Jag fick sparken kort efter Suhartos fall. Och istället för att hitta ett nytt jobb fick jag fler arbetslösa kamrater när fabriker och företag stängde.
Najib säger att människor ansåg att Suharto hade haft makten för länge och de längtade efter något nytt.
– Människorna bad om en förändring. En förändring till det bättre. Men när det som kommer till och med är sämre än tidigare då längtar de tillbaka till Suharto, säger han.
Men människorättsaktivister tycker inte saken är så enkel.
– Tänk på de miljoner människor som utpekades som medlemmar i PKI, och dem som mördades utan rättegång. Eller de som kidnappades och som fortfarande saknas. Vi respekterar Suharto, men vi respekterar också offren för hans repressiva styre. Alla människor är lika inför lagen, säger Fajrun, människorättsaktivist i Jakarta. Sukarnos dotter Sukmawati Sukarnoputri har också uttalad sig om Suhartos eftermäle.
– Suharto gjorde många bra saker för det här landet vad gäller ekonomisk utveckling, socialt välstånd och stabilitet, men det ger inte automatisk nåd för misstag, grymheter, korruption och förtryck under hans tid vid makten.
Även Indonesiens före detta president Abdurrahman Wahid anser att utredningen av Suhartos styre bör fortsätta.
Men Suharto har nu gått till den eviga vilan utan att ställas till svars och allt fler indoneser verkar välja att glömma och förlåta.
