San Salvador, 220224 (IPS) – Ett mål som nu tas upp av Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter kan få stor betydelse för ursprungsbefolkningar i hela Latinamerika. Frågan gäller en konflikt över marker och naturresurser i ett område i östra Guatemala.
Förhandlingarna vid domstolen, som är baserad i Costa Rica, inleddes nyligen och beräknas pågå fram till i mars. Det som står på spel är inte bara urfolkens marker utan också de naturresurser som finns där, och den framtida kontrollen över dessa resurser.
Målet handlar om en nickelgruva som har drivits av det Schweiz-baserade företaget Solway Investment Group sedan 2011 i kommunen El Estor. En verksamhet som lokala ursprungsbefolkningar menar bedrivs på deras marker och som även uppges orsaka miljöskador.
– Gruvan förgiftar floderna och förstör bergen och man tar ingen hänsyn till lokalbefolkningens behov, säger Abelino Chub från den lokala organisationen Maíz de Vida, till IPS.
Han kommer från El Estor och har i många år stridit för urfolkens rättigheter gentemot de stora företag som är intresserade av olika naturresurser i regionen.
Från början drevs gruvan av ett kanadensiskt gruvbolag, som fick rätt att bedriva verksamheten 2006.
Gruvdriften stoppades dock tidigare, efter att en konstitutionsdomstol dömde till fördel för en grupp lokala fiskare som hävdar att fisket tagit skada av gruvans utsläpp.
I nästan 50 års tid har de lokala urfolken kämpat för att få rättigheterna till sina traditionella marker erkända av den statliga myndigheten Fontierras. Men trots att urfolken anser att de levt upp till all efterfrågad dokumentation har de inte lyckats säkra de juridiska rättigheterna till marken.
Juristen Leonardo Crippa vid USA-baserade Indian Law Resource Center, ILRC, säger till IPS att orsaken är att myndigheterna uppgett att avgörande dokument har kommit bort – vilket i sin tur banat väg för gruvdriften på deras marker. Detta utan att urfolken blivit konsulterade först, vilket lagen föreskriver.
Lokalbefolkningen har därför valt att agera juridiskt för att stoppa gruvan, och i augusti vände de sig till Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter, IACHR, som är baserad i Washington.
Befolkningarna har sedan länge samarbetat med ILRC. Tillsammans har de kommit överens om en tydlig strategi – att fokusera på ett av de 16 urfolkssamhällen som påverkas av gruvan. Den utvalda gruppen är känd som Agua Caliente och består av runt 400 personer.
För två år sedan slog IACHR fast att den guatemalanska staten hade brutit mot flera av urfolkens rättigheter. Samtidigt konstaterade IACHR att Guatemala inte slagit fast i sin lagstiftning att urfolken har rätt att kollektivt äga sina marker – trots att landet måste ha en sådan lag enligt de internationella överenskommelser som man undertecknat.
Sedan dess har målet drivits vidare och nu har det nått fram till Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter.
Tillsammans med IACHR ingår domstolen i det system för att säkerställa de mänskliga rättigheterna som finns inom Organisationen för amerikanska stater, OAS.
Slutpläderingarna inom de pågående förhandlingarna ska läggas fram den 11 mars och juristen Leonardo Crippa hyser gott hopp om utgången.
– Vi hoppas på ett historiskt domslut där det för första gången slås fast att urfolken har en permanent rätt över sina naturtillgångar, säger han till IPS.
Det skulle i sin tur kunna få en prejudicerande effekt på hela regionen, i synnerhet eftersom domstolens beslut inte kan överklagas.
I höstas valde den guatemalanska staten att agera rättsligt mot personer som protesterade mot gruvan, och i oktober utlystes ett månadslångt undantagstillstånd i området.
Aktivisten Abelino Chub säger att han i samband med det tvingades att fly – främst beroende på den kamp han fört mot de bananföretag som också är verksamma i området. Enligt honom brukar företag från flera olika branscher gå samman för att ge sig på aktivister.
En razzia genomfördes mot hans bostad i samband med undantagstillståndet, men då hade Abelino Chub redan lämnat landet.
Raúl Ico Pacham är en annan aktivist från den lokala ursprungsbefolkningen som också har tvingats lämna landet.
– Min kamp var inriktad på att återta de traditionella marker som sedan länge övertagits av jordägare och militären, säger han till IPS.
Raúl Ico Pacham har sedan förra våren befunnit sig i USA, där han nu har ansökt om politisk asyl.
År 2016 deltog han i en aktion för att återta mark som traditionellt tillhört ursprungsbefolkningarna. Myndigheterna beslutade att vräka aktivisterna – vilket ledde till våldsamheter. I augusti 2017 genomfördes en razzia mot Raúl Ico Pachams hem, som enligt honom ledde till att viktiga dokument försvann.
– Förra året dödades jag nästan i samband med att jag blev knivhuggen och jag blev tvungen att lämna landet, säger han.
