Kommentar: Marknadsföring av ultraprocessad riktas mot låginkomstländer

Melbourne, 210922 (IPS) – Försäljningen av ultraprocessad mat ökar i världen och många livsmedelsföretag inriktar nu sin marknadsföring mot medel- och låginkomstländer. Det är en mycket oroande utveckling som måste motverkas, skriver Trish Cotter vid den globala folkhälsoorganisationen Vital Strategies i denna kommentar.

Ultraprocessad mat kan både smaka gott och vara en smidig lösning – men den innebär också en hälsorisk. Det handlar om allt ifrån sötade drycker och snacks till frysta färdigrätter.

Sedan denna typ av mat började säljas för runt ett halvsekel sedan har de ultraprocessade rätterna i allt högre grad ersatt traditionell matlagning, och i många fall konkurrerat ut nyttigare alternativ på butikshyllorna. Den ultraprocessade maten beräkna stå bakom mer än hälften av den mat som konsumeras i länder som USA, Kanada och Storbritannien och mellan en tredjedel och en femtedel av konsumtionen i länder som Brasilien, Mexiko och Chile.

Denna mat, som innehåller lite näring men går snabbt att tillaga, har därmed fått en mycket stark ställning inom det globala matsystemet och är dessutom en av de produkter som marknadsförs allra hårdast i världen.

Det är också en typ av mat som i allt högre grad konsumeras i medelinkomstländer som Kina, Sydafrika och Brasilien. Ofta riktas reklamen mot barn och låginkomsttagare som har färre nyttiga alternativ att välja på.

Inför det toppmöte om de globala matsystemen som FN anordnar denna vecka har världens mat- och dryckesföretag försökt positionera sig som en viktig aktör i arbetet för att skapa en mer hälsosam livsmedelsbransch. Men även om dessa företag har en viktig roll att spela i en sådan utveckling kan inte kommersiella intressen tillåtas påverka de satsningar som görs för att erbjuda människor mer näringsrik mat.

I stället krävs det åtgärder för att begränsa konsumtionen av den ultraprocessade mat som under flera år har oroat folkhälsoexperter. I stora delar av världen är det denna mat som dominerar bland de billigare alternativen i kvartersbutikerna.

Samtidigt handlar det om en typ av mat och dryck som driver på problemen med övervikt och icke smittsamma sjukdomar som diabetes och hjärtproblem, och även vissa typer av cancer.

Mäktiga multinationella snabbmats- och dryckesföretag satsar årligen enorma belopp på att marknadsföra sina produkter. I världens rika länder har konsumtionen av ultraprocessad mat med tiden planat ut.  Av det skälet satsar industrin i dag främst på medel- och låginkomstländer – vars konsumtion av denna sorts mat förväntas öka mycket snabbt under det närmaste decenniet.

Samtidigt har myndigheterna i flera afrikanska och latinamerikanska länder gått främst i arbetet för att motverka konsumtionen av läsk och skräpmat.

I 40 länder har en särskild skatt på läsk införts och i ett flertal länder diskuteras införandet av varningstexter på onyttiga produkter. Chile är ett av de länder där dessa varningar redan har införts och efter att landet införde en särskild skatt på sötade drycker har konsumtionen snabbt minskat. Innan åtgärden infördes var Chile det land i världen som hade högst konsumtion av söta drycker i världen per capita. Landet har även skärpt lagstiftningen när det gäller reklam för skräpmat som är inriktad mot barn.

För att motverka konsumtionen av ultraprocessad mat och läsk måste myndigheter och folkhälsoexperter samarbeta för att nå ut med information om de skadliga konsekvenserna.

Särskilda skatter, varningstexter och marknadsregleringar har visat sig ha effekt.

Det är allas rättighet att ha tillgång till nyttig mat – och om människor inser vilka produkter som är skadliga för deras hälsa kommer det också stå bättre förberedda att göra andra val.

Många miljontals människor går varje år en för tidig död till mötes på grund av onyttig kost, och av det skälet kan vi inte tillåta att marknadskrafterna sätter stopp för regleringar, eller till och med styr över regelverken.

Världens regeringar har makten att införa regleringar och motverka matindustrins inflytande över vad människor konsumerar. Verktygen är redan på plats, nu gäller det att agera.

*Trish Cotter är senior rådgivare för kostfrågor inom den globala folkhälsoorganisationen Vital Strategies.