Barn måltavlor för väpnade grupper i Nigeria

210420 (IPS) – Nigeria har med tiden blivit ett av de länder i världen som är hårdast drabbat av terrorism – och terrorns offer är i ökande grad barn eller ungdomar. Nu krävs det fler insatser för att öka säkerheten för landets unga, skriver forskaren Hakeem Onapajo i denna kommentar.

Enligt Global Terrorism Index var Nigeria förra året det land i världen som var hårdast drabbat av terrorism, efter Irak och Afghanistan. Antalet attacker mot civila från terrorgruppen Boko Haram ökade kraftigt under förra året.

En kartläggning från Nigeria Security Tracker visar att nästan 2 800 personer dödades mellan februari förra året och fram till i februari i år – enbart i delstaten Borno. Dessutom har antalet kidnappningar som utförs av väpnade grupper ökat kraftigt på senare år.

Den bristande säkerheten är ett problem i stora delar av landet, men landets nordliga region är hårdast drabbad. Det beror på Boko Harams aktiviteter, men också på andra kriminella grupper, konflikter mellan bönder och herdar samt etniska konflikter.

I landets nordöstra delar blir barn mördade, kidnappade och utnyttjade som sexslavar, tvångsrekryterade till barnsoldater och utsatta för sjukdomar och undernäring i lägren för internflyktingar.

Enligt FN dödades nästan fyra tusen barn bara under ett års tid, mellan 2015 och 2016.

Unicef uppger att 1,9 miljoner människor drivits på flykt i nordöstra Nigeria, varav en majoritet är barn.

Det tilltagande våldet mot barn har bland annat visat sig genom de attacker som utförs mot skolor och genom kidnappningar av elever och studenter.

Vår forskning har fokuserat på orsakerna bakom att barn utgör måltavlor för de väpnade grupperna i norra Nigeria, i synnerhet i den konflikt som drivits av Boko Haram under de senaste tio åren i närheten av Tchadsjön.

Studierna visar att barn har ett strategiskt värde för både terrorister och statliga säkerhetsstyrkor – och att en ökad säkerhet för barnen måste ingå i arbetet för att uppnå fred i nordöstra Nigeria.

Våldsutvecklingen inleddes 2013 då Boko Haram började genomföra attacker mot skolor, sjukhus och läger för internflyktingar. I september samma år dödades 44 skolpojkar av terrorister i samband med en attack mot en sovsal i Gujba, och fem månader senare dödades ytterligare 59 pojkar vid ytterligare en attack mot en internatskola i samma delstat.

I april 2014 kidnappades så 276 skolflickor i Chibok i delstaten Borno. I en rapport från 2018 uppgav Unicef att Boko Haram hade kidnappat över ett tusen barn sedan 2013.

Sedan dess har andra kriminella grupper dessutom förvärrat otryggheten för barn – och på senare tid har ett mycket stort antal elever och studenter blivit utsatta för kidnappningar.

Våra studier belyser att det finns flera skäl till att barn har ett strategiskt värde för väpnade grupper.

Ett av de främsta är att kidnappade barn kan utnyttjas i förhandlingar om frisläppandet av fängslade kamrater, eller för att kunna utkräva stora lösensummor som kan användas för inköp av vapen och för att finansiera gruppernas verksamheter.

Dessutom ger attacker mot barn de väpnade grupperna stor uppmärksamhet, både lokalt och internationellt. Det ger grupperna en möjlighet att visa sin styrka, skapa internationella samarbeten med andra grupperingar och ger dem en möjlighet att utöva påtryckningar mot statliga myndigheter.

Ytterligare ett skäl är att barn kan utnyttjas i verksamheten, i synnerhet av terrorgrupper. De kan användas till att placera ut bomber, agera självmordsbombare eller bedriva spionage – eftersom de väcker färre misstankar.

Dessutom ligger attacker mot skolor i linje med det motstånd mot ”västerländsk utbildning” som terroristerna förordar – och det ökande antalet angrepp syftar till att sprida otrygghet i dessa skolmiljöer.

Väpnade grupper riktar även in sig på skolflickor i syfte att kunna utnyttja dem sexuellt eller utsätta dem för tvångsgifte.

Barns utsatthet har hittills inte uppmärksammats tillräckligt i Nigeria, vilket är ett skäl till att de väpnade grupperna har kunnat genomföra så många attacker på senare tid.

Regeringen måste nu agera tydligare för att motarbeta de ökande problemen – och det finns behov av särskilda satsningar som är inriktade på att bemöta de faror barn ställs inför i konfliktområden.

Även det internationella samfundet måste agera för att förmå landets myndigheter att öka sina insatser för att bekämpa det växande hotet mot landets barn.

* Hakeem Onapajo är statsvetare och expert på internationella relationer vid Nile University of Nigeria. Denna artikel har även publicerats av det digitala magasinet The Conversation.