Bonn, 210223 (IPS) – Etiopiens federala styrkor har tagit kontroll över huvudstaden Mekelle och andra större städer i Tigray, efter att man avsatte den regionala regeringen i november. Samtidigt uppges det fortfarande pågå strider i regionen – och det är civilbefolkningen som drabbas hårdast.
– Det pågår fortfarande omfattande strider i Tigray – vilket går stick i stäv med uppgifterna från den federala regeringen om att dessa upphörde efter att de hade tagit kontrollen över Mekelle, säger William Davison, Etiopienexpert vid tankesmedjan International Crisis Group, ICG. Han säger till IPS att det mesta tyder på att regeringsstyrkorna inte har kontroll över stora delar av landsbygden i regionen.
– Vi utgår från att det i dessa områden finns betydande styrkor som leds av det avsatta tigreanska ledarskapet. Samtidigt är det svårt att veta säkert på grund av de fortsatta restriktionerna av telekommunikationerna.
Konflikten i Tigray mellan det då styrande tigreanska partiet TPLF och den federala regeringen inleddes i början av november. Detta efter att TPLF meddelat att de ansåg att landets premiärminister och fredspristagare Abiy Ahmed var en ”illegitim ledare”, efter att premiärministern meddelat att alla val skulle skjutas upp på grund av den rådande pandemin. Parlamentet i Addis Abeba svarade i sin tur med att styret i Tigray var illegitimt och beslutade att det skulle upplösas. Sedan förklarades krig mot TPLF och delar av regionen intogs av regeringsstyrkor.
ICG uppger nu att även eritreanska styrkor befinner sig inne i Tigray – något som förnekats av både Etiopiens och Eritreas ledare – vilket uppges ha ökat spänningarna ytterligare eftersom dessa styrkor ska ha begått omfattande övergrepp.
William Davison säger att soldater från Eritrea har utnyttjat konflikten för att återta områden i norra och centrala Tigray som stod i centrum för kriget mellan Etiopien och Eritrea under slutet på 1990-talet.
Enligt FN var strax under en miljon människor i behov av matbistånd i Tigray redan innan den nuvarande konflikten. Men i januari beräknades den siffran ha stigit till närmare 4,5 miljoner människor. Detta i en region som har runt sex miljoner invånare.
De etiopiska myndigheterna har hävdat att de på egen hand har kunnat nå ut med humanitär hjälp. Men nyligen gavs även tillstånd till FN-organ att bidra med nödbistånd i vissa delar av Tigray, även om det ännu inte framgår vilken effekt detta haft.
Läkare utan gränser, MSF, varnar för att den humanitära situationen utanför städerna nu kan vara mycket allvarlig. Hjälporganisationen har inte kunnat nå ut till dessa områden på grund av det bristande säkerhetsläget – men också eftersom man inte har fått tillstånd.
– Vi är mycket oroade över vad som händer på landsbygden, eftersom vi fått rapporter om att situationen är mycket svår, säger Albert Viñas från MSF, som har lång erfarenhet av humanitära nödsituationer.
Han tillägger att MSF inte kan bedöma hur omfattande krisen verkligen är.
William Davison påpekar att den federala regeringen ända sedan konflikten startade har gjort allt för att kontrollera den information som når ut från Tigray. Detta genom hårda restriktioner för medier och biståndsorganisationer, men också genom nedstängningar av telefonnät och internet i stora delar av regionen.
– Detta har förvärrat det humanitära läget och det finns få uppgifter om situationen för miljontals människor, säger William Davison.
Han säger att regeringens strategi för att kontrollera informationsflödet även har lett till att man behållit kontrollen över det humanitära arbetet i regionen.
– Det är ett brott mot grundläggande humanitära principer. Och dessutom finns det en stark oro för att regeringen inte har den kapacitet som krävs för att nå ut med den humanitära hjälp som behövs, säger William Davison.
Han säger att den federala regeringen förnekar att det finns ett organiserat motstånd kvar i Tigray – vilket leder till att mycket lite humanitär hjälp når fram till de delar av Tigray som inte kontrolleras av regeringsstyrkorna. Och många civila tros ha flytt till just de delarna på landsbygden i regionen.
Enligt William Davison visar uttalanden från Tigrays störtade tidigare ledare att de inte heller är intresserade av att få ett slut på striderna och skapa utrymme för humanitära insatser.
– Precis som regeringen ligger deras fokus på att vinna konflikten. Därför är risken stor att situationen kommer att förvärras ytterligare – att striderna kommer att fortsätta, vilket i sin tur kommer att förvärra lidandet för de civila.
William Davison menar att regeringen i Addis Abeba till att börja med måste erkänna de skadliga effekter konflikten har fått hittills – och att situationen är på väg att förvärras. Sedan bör de öppna upp regionen för att tillgodose de akuta behoven av humanitära insatser.
För att hitta en lösning på den politiska konflikten menar dock William Davison, liksom många andra experter, att det kommer att krävas omfattande politiska förhandlingar på nationell nivå. En sådan förhandling i form av en inkluderande nationell dialog bör enligt honom hantera de underliggande problem som finns i landet, däribland de som har historiska rötter och de som hänger samman med landets federala system.
ICG varnar för att Etiopien står inför en lång rad nationella problem och politiska motsättningar som riskerar att vidgas ytterligare – men också ökande spänningar med Sudan.
William Davison säger att konflikten i Tigray har skapat sprickor inom landets armé, och att det finns en risk för att den kan utlösa nationella oroligheter som innebär ett hot mot hela landets stabilitet – och även stabiliteten i regionen.
– Av det skälet är det viktigt att det genast genomförs åtgärder för att styra undan Etiopien från en sådan utveckling, säger han.
