Bratislava, 201022 (IPS) – Tidigare i år kom rapporter om att hundratals elefanter dött i Botswana under loppet av ett fåtal månader. Nu uppger landets myndigheter att man funnit orsaken till massdöden – men kritiker menar att många frågor förblir obesvarade.
Mellan mars och juni dog hundratals elefanter av okända orsaker i Okavangodeltat i Botswana. Myndigheternas officiella siffra var att 350 djur hade dött, medan vissa miljöorganisationer menar att det verkliga dödstalet kan ha varit betydligt högre.
Uppgifterna om massdöden bland elefanter skapade en stor oro i omvärlden. Men snart började miljöorganisationer kritisera myndigheterna i Botswana för vad de menade var en alldeles för långsam utredning av orsaken, och bristande transparens.
Nu uppger myndigheterna att de har kunnat fastställa att elefanterna dog av cyanobakterier, som uppges ha producerat neurotoxiner i det vatten som elefanternas drack och badade i. En del experter ifrågasätter dock uppgifterna.
– Frågorna kvarstår. Hur detta har skötts visar hur myndigheterna i Botswana ser på transparens och öppenhet, säger Mary Rice vid den brittiska miljögruppen Environmental Investigation Agency, EIA, till IPS.
Många av de döda elefanterna hittades i närheten av vattenhål, medan andra återfanns på stigar. Vissa av djuren hade fallit samman på ett sätt som tyder på att de dött mycket snabbt. Det kom också hemska rapporter om hur döende elefanter sprungit runt i cirklar, eller blivit förlamade i sina ben.
Kritiker menar att myndigheterna trots inkommande rapporter började utreda massdöden alldeles för sent. Internationella och lokala miljöorganisationer menar att detta ledde till att många bevis hann gå förlorade. Myndigheterna kritiserades för att prover inte togs in i tid och skickades till professionella laboratorier – samt att den information som kom var bristfällig.
Det var först i september som myndigheterna meddelade att de kommit fram till dödsorsaken. Och det är fortfarande oklart var och hur man kunnat fastslå att orsaken var neurotoxiner.
Den långsamma hanteringen och bristen på insyn har lett till spekulationer om att myndigheterna försöker dölja något.
– På grund av myndigheternas agerade lär vi aldrig få reda på den verkliga orsaken till att så många elefanter dog i Botswana, säger en miljöaktivist som inte vill bli citerad med sitt namn till IPS.
Andra kritiker menar att det åtminstone finns skäl att ifrågasätta om man nu kommit fram till den verkliga orsaken till massdöden. Biologen Niall McCann, grundare till organisationen National Park Rescue, säger att den bristande öppenheten från myndigheterna har gett utrymme för tveksamheter.
– Förklaringen från myndigheterna är rimlig, men det gör inte agerandet riktigt. Det finns fortfarande en möjlighet att orsaken är en annan. Det skulle kunna handla om en sjukdom eller om en annan typ av förgiftning.
Niall McCann menar att det enda sättet att definitivt fastställa orsaken hade varit genom att undersöka elefanternas hjärnor – något som nu inte längre är möjligt.
– Det långsamma agerandet från myndigheterna i början har lett till att vi antagligen aldrig kommer att kunna slå fast dödsorsaken med säkerhet, säger Niall McCann.
Många experter har påpekat att endast elefanter tycks ha blivit drabbade av förgiftningen, medan andra djurarter som druckit ur samma vattenhål tycks ha klarat sig.
Andra har ifrågasatt hur massdöden kunde inträffa inom ett så begränsat område.
IPS har försökt ställa frågor om massdöden till Botswanas myndigheter, men utan att få några svar.
I samband med att myndigheterna i slutet av september meddelade sina slutsatser uppgavs dock att djurarter kan påverkas på olika sätt av neurotoxiner – vilket också har bekräftats av experter. Samtidigt bekräftade Botswanas chefsveterinär Mmadi Reuben att det fortfarande finns frågor som förblivit obesvarade.
Om myndigheternas uppgifter stämmer kan det samtidigt innebära stora konsekvenser för utvecklingen för världens vilda djur. Forskare menar att de biologiska hot som kan drabba viltlivet förvärras av klimatförändringarna och de stigande temperaturerna.
År 2015 bidrog ovanligt höga temperaturer till att 200 000 av de hotade Saiga-antiloperna dog i Kazakstan. Detta efter att en naturligt förekommande bakterie i deras kroppar hade förvandlats till ett dödligt hot i samband med ett ovanligt varmt och fuktigt väder.
Forskare har även påpekat att skadliga algblomningar har blivit både fler och mer omfattande i takt med att de globala temperaturerna stiger. Det är särskilt oroande i södra Afrika, där temperaturerna stiger snabbare än det globala genomsnittet.
– Förhöjda temperaturer förvärrar redan existerande problem och i samband med algblomningar ökar tillväxten av bakterier. Klimatförändringarna mångdubblar hoten, och vi kommer att bevittna fler sådana här händelser. Med tiden kommer allt fler problem att uppstå kring vattenhål i Afrika, säger Niall McCann.
