Caracas, 200910 (IPS) – Flera presidenter i Nord- och Sydamerika har trots sina ideologiska olikheter en sak gemensamt – de ifrågasätter journalisternas och mediernas roll i samband med bevakningen av coronapandemin. Det framkommer i en ny studie.
Rapporten har sammanställts av tankesmedjan Inter-American Dialogue i samarbete med Edison Lanza, som är expert på yttrandefrihetsfrågor vid Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter. Den har titeln ”Covid-19 och yttrandefriheten i Amerika”.
Studien lyfter fram att flera av regionens ledare i samband med pandemin valt att rikta fokus mot ifrågasättanden eller misskrediteringar av de inhemska mediernas rapportering. Och det är enligt rapporten ett gemensamt drag bland flera presidenter som rent ideologiskt står långt ifrån varandra, som Mexikos Andrés Manuel López Obrador och Brasiliens Jair Bolsonaro, eller Nicaraguas Daniel Ortega och Guatemalas Alejandro Giammattei.
Rapportförfattarna betonar samtidigt hur viktig informationsfriheten är, även i samband med kriser. Detta är också något som framhålls av FN:s människorättskommissionär Michelle Bachelet, som slagit fast att en underminering av yttrandefriheten ”kan förorsaka oöverskådliga skador i arbetet för att hejda covid-19 och dess allvarliga socioekonomiska konsekvenser”.
I rapporten konstateras samtidigt att vissa av regionens regeringar i samband med pandemin genomfört åtgärder som kan jämföras med att ”kriminalisera yttrandefriheten”.
I Mexiko har vänsterpresidenten Andrés Manuel López Obrador kritiserat etiken hos både inhemska och internationella medier, efter att dessa ifrågasatt de datauppgifter om covid-19 som hans regering gått ut med. Han har även påstått att det inte finns någon ”professionell journalistik” i Mexiko och gått ut i hårda attacker mot flera namngivna inhemska dagstidningar.
Samtidigt har hans motsvarighet i Brasilien, Jair Bolsonaro, som ideologiskt befinner sig helt på den andra sidan av det politiska spektrumet, blivit ökänd för sina ständiga attacker mot inhemska journalister och medier. Bara under årets första kvartal, under pandemins inledning, attackerade den brasilianske presidenten medierna vid inte mindre än 32 tillfällen.
Rapportförfattarna belyser också hur USA:s president Donald Trump återkommande kritiserat medierna under den pågående krisen. Mellan mars och maj konfronterade han minst åtta journalister i samband med sina dagliga presskonferenser. Han har även valt att ignorera obekväma frågor.
I Nicaragua har president Daniel Ortega samtidigt anklagat medierna för att sprida ”fejknyheter” om att hans regering skulle vilja dölja antalet fall av covid-19. Enligt presidenten bedriver de journalister som är kritiska en form av ”desinformations-terrorism”.
Den som kanske varit allra tydligast i sin kritik av den oberoende journalistiken i samband med pandemin är dock kanske Guatemalas högerpresident Alejandro Giammattei. I mars sade han att han ”skulle vilja sätta medierna i karantän” om han bara kunde, samtidigt som han kraftigt kritiserade pressen för hur de beskrivit regeringens arbete med att bemöta pandemin.
Rapportförfattarna konstaterar att det som behövs i samband med kriser är att medborgarna får tillgång till information och att “regeringar är skyldiga att se till att journalistiken kan utföra sitt avgörande uppdrag under pandemin”, samt att ”ett skydd av medierna är ett skydd för allmänhetens rätt till information”. Där ingår rätten till ”rapportering som är kritiskt mot regeringens åtgärder, utan rädsla eller censur”, betonar Inter-American Dialogue.
