Bandipore, Indien, 200212 (IPS) – Nästan hälften av den stora Wularsjön i den nordindiska delstaten Jammu och Kashmir har försvunnit de senaste hundra åren. Sjön trängs undan av jord- och skogsbruk.
– När jag var tonåring såg den här sjön ut som ett hav, säger den 66-årige fiskaren Mohammad Subhan Dar när han står vid en vägkant och ser ut över Wularsjön tillsammans med några andra bybor.
Wularsjön omges av imponerande berg och är en av de största sötvattenssjöarna i Asien.
– I dag, som ni kan se, har en stor del av sjön blivit områden där barn leker och där boskap betar, säger han.
Numera finns det stora landområden inuti sjön.
Området skyddas sedan 1990 av den så kallade Ramsarkonventionen och är inte bara ett vackert våtmarksområde utan har också i århundraden varit viktigt för människors överlevnad i Kashmir. Sjön finns omnämnd i dikter – ”hur länge kommer de att förbli dolda för världen…de unika juveler som Wularsjön har i sitt djup” – skaldade den indiska diktaren Muhammed Iqbal i början av 1900-talet. Nästan hundra år senare har sjön slammat igen på flera håll, medan storleken minskat. Det en gång så rena vattnet är nu förorenat på många platser.
I en detaljerad studie av sjön skriver organisationen Wetlands International att den ursprungligen sträckte sig över ett 217 kvadratkilometer stort område, med träskmarker inräknade. Mellan åren 1911 och 2007 minskade området från omkring 158 kvadratkilometer till cirka 87 kvadratkilometer. Sjön minskade under de åren alltså med 45 procent, främst på grund av att mark dikats ut för att bli användbar för jordbruk och skogsbruk.
Under de senaste 30 åren har sjön förlorat en femtedel av sitt vatten, uppger den lokala naturskyddsmyndigheten, WUCMA. Omkring 30 procent av sjöns avrinningsområde har torrlagts. Studien från Wetlands International visar att vattenkvaliteten i sjön försämrats drastiskt på grund av utsläpp av stora mängder orenat avloppsvatten i våtmarkerna. Befolkningen har ökat kraftigt i området och samtidigt har inte infrastrukturen förbättrats. Det har lett till allt större föroreningar.
Uppgifter från den lokala naturskyddsmyndigheten visar att plantering av pilträd runt sjön allvarligt förändrat de hydrologiska processerna i våtmarkerna.
– Träden fungerar som en barriär för vatten från floden Jhelum, vilket leder till att sediment avsätts i sjön och tränger undan vatten, säger Samiullah Bhat från miljöavdelningen vid Kashmirs universitet.
Irfan Rasool Wani, som arbetar vid den lokala naturskyddsmyndigheten, uppger att pilträden runt sjön täcker en yta på över 27 kvadratkilometer. Enligt Wetlands International skulle 2,1 miljoner pilträd behöva tas bort. Träden började planteras vid sjön 1924. Under 1980- och 1990-talet planterades ett stort antal träd i området av landets jordbruksdepartement för att möta efterfrågan på ved och timmer från industrin. Det är först på senare år som pilträdens negativa påverkan på sjön har uppmärksammats.
Delstatsregeringen planerar nu att ta bort dessa 2,1 miljoner pilträd under de närmaste åren, samt se till att hitta lösningar för att minska föroreningarna i sjön och för att ta bort slam.
– Det här kommer leda till att våtmarkerna, med fisk och vattenlevande vegetation, kan återhämta sig, säger Shakil Romshoo som är chef för avdelningen för geovetenskap vid Kashmirs universitet.
Hittills har 58 000 pilträd avlägsnats och den lokala naturskyddsmyndigheten planerar att ta bort ytterligare 133 000 träd runt sjön fram till slutet av 2021.
