Blandade känslor i Zimbabwe efter Mugabes död

Bulawayo, Zimbabwe, 190909 (IPS) – Zimbabwes förre president och starke man Robert Mugabe avled i fredags på ett sjukhus i Singapore, 95 år gammal. I hemlandet lämnar den forne frihetshjälten ett blandat arv efter sig.

Robert Mugabe var Afrikas äldste ledare när han tvingades bort från makten i november 2017. Han var en hyllad frihetshjälte när han kom till makten och avslutade det brutala kolonialstyret 1980. Sedan förblev han vid makten i 37 års tid fram till att han tvingades avgå för knappa två år sedan, och hans tidigare förtrogne allierade Emerson Mnangagwa fick i stället presidentmakten efter ett val 2018 som kritiserades av oppositionen.

Robert Mugabe gjorde sig känd för mycket – däribland hans förmåga att hålla sig kvar vid makten under alla år. Bland alla omdömen ingår bland annat att han var en frihetshjälte och patriot, men också en mycket slug manipulatör. Han var också en mycket intelligent akademiker.

– Det råder inget tvivel om att Robert Mugabe kommer att betraktas som kolossalt viktig i Zimbabwes historieskrivning, säger den tidigare utbildningsministern och människorättsaktivisten David Coltart till IPS.

Han menar att de positiva delarna kommer att handla om den hårda strid Robert Mugabe utkämpade mot det vita minoritetsstyret.

– Ett annat positivt arv är att han byggde ut en kvalitetsutbildning som nådde ut till alla zimbabwier, vilket är något han ska berömmas för.

Samtidigt påpekar David Coltart också att han fortsatte med samma våldsamma metoder som landets tidigare styre ägnat sig åt. Han respekterade inte landets lagar och konstitution, och under hans styre växte korruptionen och maktmissbruket samtidigt som landets ekonomi kördes i botten – något som tvingade hundratusentals människor att lämna landet.

David Coltart säger att det inte råder några tvivel om att Robert Mugabe var hyllad i landet -men kanske än mer så i andra delar av Afrika.

– Som utbildningsminister hade jag ett bra samarbete med honom, men samtidigt så fortsatte korruptionen att växa och efter 2003 tillät han många brott mot författningen, säger David Coltart.

När han kom till makten hyllades Robert Mugabe som en nationsbyggare då han talade om att nå försoning mellan vita och svarta. Hans mål var också att befria landet från fattigdomen genom att satsa på utbildning, social välfärd och en ökad matproduktion. År 1998 mottog han ett pris för sitt arbete av den globala biståndsorganisationen Hunger project med anledning av de stora framgångarna för landets jordbruk.

I dag är dock situationen en helt annan, delvis på grund av en satsning på jordreformer som genomfördes 2000.

Ekonomen och forskaren David Moore vid Johannesburgs universitet menar att Robert Mugabe tidigt i sin karriär, redan då hans parti Zanu-PF bildades 1963, lyckades utnyttja sprickor inom samhället och det politiska systemet. Enligt David Moore var han skicklig på att förmå andra att gå hans smutsiga ärenden samtidigt som han lyckades hitta allierade när situationen krävde det. Som exempel nämner han presidentens allians med krigsveteraner som ledde fram till en snabb satsning på jordreformer vilket i sin tur utlöste en ekonomisk kris som landet fortfarande kämpar med.

David Moore påminner också om den så kallade operationen Gukurahundi, som bestod av flera massakrer på politiska motståndare och civila i Zimbabwe på 1980-talet, utförda av landets armé.

– Vi kan inte glömma Gukurahundi och jag menar att de som kallar honom för en hjälte är helt fel ute.

David Moore menar att Robert Mugabes förmåga att utnyttja och manipulera olika fraktioner var nyckeln bakom att han själv och Zanu-PF kunde hålla samman och förbli vid makten – trots att det var en enighet baserad på lögner, svek och att grupper ställdes mot varandra.

– Det är komplicerat och motsägelsefullt att denna blyga, nästan paranoida man lyckades hålla sig på toppen och skapa en kultur av korruption.

Bildandet av det oppositionspartiet MDC, som leddes av den fackliga ledaren Morgan Tsvangirai, 1999, var dock ett orosmoment för Robert Mugabe. Hans svar var att bemöta dem med våld i samband med valen 2000, 2005 och 2008. Oppositionen hävdar att man egentligen fick flest röster i alla dessa val.

Robert Mugabe intolerans mot oliktänkande tog sig uttryck genom våld, tortyr och kidnappningar – mot både individer och civila organisationer.

En som drabbades av detta var regeringskritikern Jenni Williams. I egenskap av sitt engagemang för kvinnoorganisationen WOZA greps hon vid flera tillfällen på grund av att hennes organisation stred för socioekonomiska rättigheter.

– Tyvärr överskuggar repressionen och förföljandet under Robert Mugabe allt gott han kan ha gjort, säger Jenni Williams.

För mig är det svårt att sörja en man som förorsakade mig så mycket personligt lidande. Under hans styre drabbades jag av godtyckliga gripanden, inhuman och förnedrande behandling och löpte en ständig risk att åtalas.

Jenni Williams menar att det diktatoriska system Robert Mugabe upprättade fortfarande är intakt och att ingen verklig utveckling kommer att kunna ske i landet om det inte genomdrivs reformer på alla nivåer.

När Robert Mugabe begravs stängs ett kapitel i landets historia. Samtidigt fortsätter de ekonomiska och politiska effekterna av hans styre att förvärras. I dag är det inte bara brist på mat i landet – utan även sjukvården och utbildningssystemen är hårt drabbade av den politik som Robert Mugabe stod bakom.

Busani Bafana