Kampala, 181002 (IPS) – I augusti spreds en film på sociala medier som visade hur fotojournalisten James Akena från Reuters misshandlades av soldater i Uganda samtidigt som han lyfte sina händer högt i luften. Han var obeväpnad och höll bara i sin kamera.
James Akena fick djupa skärsår i huvudet och s var tvungen att läggas in på sjukhus. Han har fortfarande inte kunnat återuppta sitt arbete.
Det finns ännu inga tecken på att de soldater som misshandlade honom kommer att straffas, trots att militären i ett uttalande bett om ursäkt och beordrat att de ansvariga soldaterna ställs inför rätta och straffas.
Överbefälhavaren David Muhoozi vidhöll i en intervju med IPS att åtgärder ska vidtas mot soldaterna.
– Vi behöver inga påminnelser om att vi måste ställa de som gör sig skyldiga till tortyr till svars. Vi ska vidta åtgärder mot dem som angrep journalisten. De har gripits. Att bekämpa ofog finns i vårt dna.
James Akena fotograferade protester som hölls efter gripandet och misshandeln av den ugandiska popstjärnan och oppositionspolitikern Robert Kyangulanyi, känd under sitt artistnamn Bobi Wine. James Akena tog bilder som avslöjade militärens brutala metoder för att skingra demonstranterna.
En vecka senare meddelade president Yoweri Museveni att hans säkerhetspersonal uppgett att James Akena hade misstagits för att vara en ficktjuv som skulle ha tagit tillfället i akt i samband med demonstrationen.
Robert Sempala vid den lokala journalistorganisationen HRNJ säger till IPS att angreppen mot journalister fortsätter trots militärens och polisens försäkran. Han säger att omkring 30 journalister har misshandlats av militär mellan 20 augusti och 22 september 2018.
– De hävdar att de har gripit dessa soldater men militären har inte avslöjat deras identiteter. Så vi väntar fortfarande på att de ska straffas, annars kommer vi att kräva andra rättsliga åtgärder, säger Robert Sempala.
Maria Burnett som arbetar vid Human Rights Watch i östra Afrika tvivlar på att gripanden av de soldater som skadat James Akena kommer att innebära att journalister inte misshandlas i framtiden.
– Säkerhetsstyrkorna har misshandlat journalister under flera år i Uganda. Andra myndighetsorgan censurerar bevakningen av våldsamheter som militären ligger bakom. Att misshandla journalister har två syften: det skrämmer iväg en del journalister så att de inte bevakar politiskt känsliga händelser och dels kan det förhindra att bevis för militärens våld mot civila eller till och med mord på civila når allmänheten, säger Maria Burnett.
Hon förklarar att hot mot journalister begränsar allmänhetens tillgång till information – information som kan användas för att ifrågasätta regeringens politik.
– Genom att allt fler kameror finns tillgängliga kommer det på lång sikt inte vara möjligt att misshandla eller censurera budbäraren. Det kommer bara att generera mer material till medborgarjournalister och ge upphov till mer frågor om varför regeringen tar till våld när de möter kritik, säger hon.
– Det här är oacceptabelt. Vi uppmanar regeringen att kalla in medlemmar av de militära styrkorna som har ansvar för den här skrämmande försämringen av pressfriheten och yttrandefriheten i Uganda. Som vi har sagt tidigare – pressfriheten och yttrandefriheten handlar inte bara om journalisternas rättigheter och mediers rätt att ta emot och sprida information, säger Peter Mwesige som leder organisationen African Centre For Media Excellence.
När journalister hindras från att bevaka politiska protester och våldsamheter innebär det att medborgare nekas rätten till information om vad som händer i landet.
Sarah Bireete vid Centre for Constitutional Governance säger till IPS att våld mot journalister är en del av utvecklingen där utrymmet krymper för civilsamhället i Uganda.
Ugandas regering använder nationella lagar för att väcka åtal mot journalister och för att återkalla sändningslicenser utan någon rättslig process.
Den 19 september utfärdade Ugandas kommunikationsmyndighet ett direktiv där radio- och tv-stationer i Uganda inte fick tillåtelse att bevaka när Robert Kyangulanyi återvände efter att ha vårdats i USA efter att enligt uppgift ha utsatts för tortyr av militären. De flesta medier valde att inte bevaka händelsen.
Regeringen har även begränsat pressfriheten genom att begränsa antalet utländska korrespondenter i Uganda.
Den 12 september gjorde föreningen för utländska korrespondenter i Uganda ett uttalande där de uppmanade regeringen att upphöra med att neka journalister tillstånd att arbeta i landet. Minst tio journalister har inte fått tillstånd trots att de uppfyllt alla krav.
”Att hindra internationella journalister från att arbeta i Uganda är ytterligare en oroande utveckling vid sidan av hot och våld mot journalister,” stod det i uttalandet.
Ofwono Opondo, chef för Ugandas mediacenter, som utfärdar tillstånd för journalister att arbeta i landet, säger att regeringen inte har upphört med att ge journalister tillstånd men att de gör en översyn av riktlinjerna.
– För inte så länge sedan var det en BBC-reporter, Will Ross, som utvisades. Det har syftet att hindra journalister och att göra det svårare att utkräva ansvar och ställa krav på allt det som demokrati kräver, säger Magelah Peter Gwayaka vid medborgarrättsorganisationen Chapter Four.
