Addis Abeba, 170317 (IPS) – På Afrikas horn har tuggdrogen kat en stor ekonomisk betydelse. Men kritiker menar att användningen också har betydande sociala och ekonomiska kostnader.
Det är en söndagseftermiddag i Etiopiens huvudstad Addis Abeba och en grupp äldre män från Jemen samlas i ett rum. Med sig bär de stora buntar av gröna stjälkar med blad. Här sitter sedan männen i flera timmar och tuggar kat medan de för livliga diskussioner om ekonomi, politik, historia och sina vardagsliv. Det framstår som en civiliserad sammankomst, men i många andra av världens länder skulle det handla om ett lagbrott.
Kat är en drog som går under många lokala namn och har stimulerande effekter som enligt vissa bedömare påminner om amfetamin. Andra menar att effekten har lika milda effekter som te, medan åter andra säger att den är mycket beroendeframkallande.
Fram till för några år sedan fanns det mycket skilda uppfattningar om kat – i Storbritannien var kat tillåtet fram till 2014, medan kat var förbjudet i både USA och Sverige, i Jemen hyllas kat, medan användningen är mycket illa sedd i Saudiarabien.
I länderna runt Afrikas horn har kat dock en stor betydelse både ekonomiskt och socialt. Och i det lilla utbrytarlandet Somaliland är den allmänt accepterad av de flesta.
-Den får folk att samlas och möjliggör diskussioner och utbyte av information, säger den lokale journalisten Abdul, med mungipor fyllda av grön söndertuggad kat.
Vissa uppskattningar gör gällande att närmare 90 procent av den vuxna manliga befolkningen i Somaliland tuggar kat, och runt 20 procent av den kvinnliga. Med tiden har tuggdrogen fått en mycket viktig ekonomisk roll för den unga nationen. Skatteintäkterna från försäljning av kat står enligt Somalilands finansdepartement bakom en femtedel av statsbudgeten på motsvarande 152 miljoner dollar.
I huvudstaden Hargeisa är dessutom katindustrin den viktigaste enskilda arbetsgivaren, då upp emot 10 000 människor bedöms leva på att arbeta med kat. Detta i ett land där 75 procent av de unga går arbetslösa.
Även för Etiopien är kat en mycket viktig produkt, eftersom Somaliland lägger mycket stora summor på att köpa in kat från grannlandet. Ett annat grannland till Etiopien, Djibouti, ska enligt bedömare vara den mest lukrativa marknaden och Etiopiens regering betraktar därför kat som viktig exportprodukt.
En stor del av Etiopiens kat som är av högsta kvalité odlas runt landets östliga städer Dire Dawa och Harar. Mellan dessa städer ligger Aweday, en stad som fått smeknamnet kat city på grund av att den fungerar som ett centrum för handeln. Varje gata i Aweday är fylld med avfallna katblad, medan lastbilar fyllda med kat avgår härifrån mot Djibouti, Somaliland och andra destinationer.
I Somaliland lägger många en stor del av sina inkomster på att köpa kat.
-Jag oroar mig för hälsoeffekterna, men kat hjälper mig att klara arbetet, säger Nafyar, som ofta arbetar sena kvällar på ett kontor i Hargeisa.
Men det finns även kritiker av användningen.
-Problemet är att många män inte tar del av familjelivet utan låter kvinnorna sköta allt arbete, säger Fatima Saeed, som är politisk rådgivare till oppositionspartiet Wadani i Somaliland.
Innan dess arbetade hon för FN i 15 års tid.
-Männen kan sitta och tugga i timmar. Det är mycket beroendeframkallande, säger Fatima Saeed.
Hon säger att kat dessutom har flera negativa hälsoeffekter, som hallucinationer, sömnsvårigheter och minskad matlust. Rakiya Omaar vid konsultfirman Horizon Institute, som arbetar med att stärka landets institutioner, säger att de ekonomiska kostnaderna för bruket av kat är stora.
-Det utgör en stor börda för Somalilands svaga ekonomi, eftersom en stor andel av de pengarna går till att köpa kat.
Dessutom tar tuggandet av kat upp en stor del av tiden för många av landets män.
-Vi måste utveckla landet och för det krävs det att människor arbetar åtta timmar om dagen. Men det sker inte här, säger Rakiya Omaar, som tidigare bodde i Storbritannien, men valde att återvända till hemstaden Hargeisa.
Fatima Saeed berättar att det förbud mot kat som infördes i Storbritannien för några år sedan hade stor effekt på de somaliska migranter som lever i landet.
-Efter förbudet var det som om många vaknade upp från en lång sömn, de började leta efter arbete och ville vara en del av sina familjer, säger hon.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera dessa bilder var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni använt dem.
