Afrika kan skapa världens största inre marknad

Bulawayo, 160914 (IPS) – Efter år av förhandlingar och bildandet av flera frihandelsblock kan ett avtal för en inre marknad för alla Afrikas 54 länder vara på väg att ta form. Planen är att i december nästa år underteckna en överenskommelse om att skapa världens största frihandelsområde.

Med tanke på att Afrika bara har en bråkdel av världens samlade handel av varor och tjänster menar många bedömare att kontinenten borde satsa på att öka den inre handeln. Argumentet är att detta är den hävstång som krävs för att skapa en bättre framtid för de mer än en miljard afrikaner som i många fall är i behov av både mat och arbeten.

Kanske kan bilden av Afrika som den fattiga kontinenten vara på väg att förändras – om befolkningen håller samman på samma sätt som man gjorde i samband med kampen om politiskt frigörelse. Om frihandelsavtalet Continental Free Trade Area, CFTA, undertecknas i december 2017, vilket är planen, så skulle Afrika kunna hitta nya vägar för utveckling.

I Afrika finns redan frihandelsavtalet TFTA, som undertecknades i juni förra året och som binder samman de tre största handelsblocken – det östafrikanska EAC, marknaden för östra och södra Afrika, Comesa, samt inom samarbetet SADC. Inom dessa tre ekonomiska samarbetsområden ingår länder med en sammanlagd befolkning på 565 miljoner invånare. TFTA har undertecknats av 16 av 26 medlemsländer, men ännu inte ratificerats. Professor Calestous Juma vid Harvard-universitetet har tillsammans med Francis Mangeni, som är chef för ekonomiska frågor inom Comesa, genomfört en studie om det planerade frihandelsavtalet där de argumenterar för en ökad regional handel som en strategi för en mer långsiktig ekonomisk omvandling av kontinenten. Experterna menar att ett fritt utbyte av varor och tjänster, investeringar i infrastruktur och en industriell utveckling skulle kunna leda fram till en afrikansk ekonomisk gemenskap till år 2028.

Enligt FN:s konferens om handel och utveckling, Unctad, växer den globala handeln. Men utvecklingsländerna, många i Afrika, står bara för en liten del av detta. De utländska direktinvesteringarna i Afrika har ökat från 9 miljarder dollar år 2000 till 55 miljarder år 2014, men det är främst de rika länderna som har tjänat på detta.

Afrika har samtidigt stora mineral- och naturresurser och investeringar i nya förädlingsindustrier skulle kunna bidra till att minska den arbetslöshet och fattigdom som plågar många av kontinentens länder.

-Det föreslagna kontinentala frihandelsområdet skulle expandera de regionala investeringarna till Västafrika, som för närvarande inte ingår i Comesa, EAC och SADC, säger Calestous Juma till IPS.

-Det skulle innebära ökade investeringsmöjligheter för afrikaner över hela kontinenten. En större kontinental marknad skulle också göra Afrika mer attraktivt för utländska investerare.

Calestous Juma menar att en större fri marknad skulle öka möjligheterna för afrikanska fabriker att köra på full drift – och stimulera nya tekniska innovationer.

-Nya kunskaper skulle lättare kunna överföras till kontinenten och mellan länder på kontinenten, säger han.

Det återstår dock många hinder innan en fri rörelse av varor, tjänster och människor kan uppnås på kontinenten. Enligt Calestous Juma är ett av de största problemen de nationella lagar och regler som måste ändras för att frihandelsavtalet ska kunna tillämpas.

Statistik från Comesa visar att handeln mellan länder i Afrika för närvarande bara utgör 12 procent, jämfört med de nästan 60 procent i länder i Europa och Asien. Främsta anledningen till detta är nationella handelshinder i länderna, vilket gör att det i många fall är lättare för afrikanska länder att köpa varor från Europa än att bedriva handel med varandra.

*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera dessa bilder var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni använt dessa.

Analys av Busani Bafanaer

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *