Managua, 160628 (IPS) – Nicaraguas ledare Daniel Ortega har ännu en gång nominerats som presidentkandidat för landets styrande Sandinistparti – och det mesta talar för att han kommer att vinna. Oppositionen menar dock att presidenten utnyttjar lagar och statliga institutioner för att behålla makten.
Den förre gerillaledaren Daniel Ortega, 72, har varit president sedan 2007 och kommer att kandidera för en tredje mandatperiod i samband med det val som ska hållas den 6 november. Vinner han förlängs hans presidentperiod med ytterligare fem år, vilket skulle innebära att han år 2021 kommer att ha suttit vid makten i 19 års tid. Det skulle till och med vara längre än de 16 år som den tidigare diktatorn Anastasio Somoza García styrde landet.
Att Daniel Ortega tillåts kandidera igen beror på ett beslut från landets högsta domstol, som kontrolleras av det styrande partiet Sandinistiska fronten för nationell befrielse, FSLN. Domstolen har ogiltigförklarat en tidigare paragraf i konstitutionen som begränsade en sittande presidents möjligheter att bli kvar vid makten.
Presidentens möjligheter att vinna det kommande valet ökade ytterligare när det stod klart att oppositionspartiet CND:s liberale ledare Luis Callejas inte längre kommer att kandidera i presidentvalet.
Tidigare hade valmyndigheten ogiltigförklarat ledningen för det största oppositionspartiet PLI.
Oppositionen och flera lokala organisationer menar att dessa åtgärder har undergrävt landets demokratiska institutioner och att det går att ifrågasätta det kommande valets legitimitet.
Samhällsvetaren Nicolás López Maltez säger att president Daniel Ortegas långa kamp för presidentmakten är unik i Centralamerikas historia.
– Han har varit presidentkandidat i sju val i följd sedan 1984. Han förlorade 1990, 1996 och 2001, sedan vann han valen 2006 och 2011 och kandiderar nu i årets val, säger Nicolás López Maltez till IPS.
Daniel Ortega kom först till makten 1979 efter att sandinistgerillan lyckats störta Anastasio Somoza Junior, den siste företrädaren för Somoza-dynastin vars diktatorer styrt landet med hårda metoder i 43 års tid. Han vann det första demokratiska valet som sandinisterna utlyste 1984 och var i en första omgång president fram till 1990.
År 1990 förlorade dock Daniel Ortega det val som hölls samtidigt som det långdragna inbördeskriget mellan sandinister och den USA- stödda kontrarevolutionära rörelsen contras gick mot sitt slut.
Nicolás López Maltez och många andra politiska analytiker menar att presidenten och hans parti nu tagit över kontrollen över många statliga institutioner och mer eller mindre än garanterade att vinna det kommande valet.
Opinionsundersökningar visar samtidigt att Daniel Ortega har ett stort stöd bland befolkningen. En opinionsundersökning i maj visade att drygt 77 procent ställer sig bakom den sittande presidenten medan hans regeringsparti stöds av drygt 63 procent.
Raúl Obregon, chef för opinionsinstitutet M&R Consultores, säger till IPS att orsakerna till presidentens popularitet dels är han stått bakom en sund ekonomisk politik, men också de sociala satsningar som genomförts gentemot landets fattiga.
De högerpartier som styrde landet mellan 1990 och fram till 2007 har samtidigt blivit allt mer splittrade och har svårt att nå ut till allmänheten, enligt Raúl Obregon.
Enligt internationella organisationer lever 38 procent av landets 6,2 miljoner invånare fortfarande i fattigdom.
Oppositionen menar att presidenten manipulerat lagar och institutioner för att kunna behålla makten i landet och hävdar att det förekom valfusk i samband med det senaste valet 2011. Valobservatörer från både USA och EU menar att det valet inte var tillräckligt transparent.
Inför årets val har ett antal civila organisationer och institutioner, samt företrädare för näringslivet och Katolska kyrkan uppmanat presidenten att skapa utrymme för en öppnare politisk atmosfär. De har även begärt att internationella observatörer ska bevaka valet.
I maj meddelade dock presidenten att han inte planerade att bjuda in vare sig internationella eller lokala valobservatörer, vilka han beskrev som “skamlösa skurkar”.
Sedan följde aktionerna mot oppositionspartiet PLI:s ledning samt diskvalificeringen av den kandidat som nominerats av oppositionskoalitionen CND, vars ledare nu meddelat att de hoppar av valprocessen för att slippa vara med i en “fars”. Statsvetaren Humberto Meza menar att presidentens agerande kommer att slå tillbaka mot honom.
– Det kommer drastiskt att påverka valets legitimitet, oavsett hur populär han är. Nicaragua är polariserat. Många är kritiska men håller tyst av rädsla för att drabbas av repressalier, säger Humberto Meza.
Han menar att de demokratiska institutionerna i landet aldrig har varit så svaga som nu sedan inbördeskriget tog slut 1990.
