Kanada uppmanas införa hårdare regler för gruvindustrin

New York, 160526 (IPS) – Efter långt motstånd valde Kanada nyligen till sist att godkänna FN:s deklaration för ursprungsbefolkningars rättigheter. Nu hoppas många att erkännandet även ska omfatta urfolk i andra länder som drabbats av kanadensiska gruvbolags framfart.

Beskedet från Kanadas nya regering om att landet efter tio års motstånd valt att ställa sig bakom FN-deklarationen hyllas av många. FN:s särskilda rapportör för urfolks rättigheter, Victoria Tauli-Corpuz, säger till IPS att beskedet är “en frisk fläkt”.

Den konservativa regering som styrde Kanada fram till förra året var motståndare till deklarationen, som bland annat slår fast att stater måste rådgöra med ursprungsbefolkningar innan projekt som påverkar deras liv sjösätts. Regeringen ansåg att det gav urfolken en vetorätt över viktiga projekt.

Landets nya regering under premiärminister Justin Trudeau har dock en annan uppfattning och har meddelat att de godkänner deklarationen.

Victoria Tauli-Corpuz påpekar samtidigt vikten av att regeringen inser i vilken utsträckning kanadensiska gruvbolag som är verksamma utomlands påverkar livet för olika urfolk.

En mycket stor andel av världens gruvbolag är baserade i Kanada och gruvdriften är en viktig del av landets ekonomi. Många aktivister anser samtidigt att landets myndigheter har mycket kvar att göra när det gäller gruvbolagens agerande utomlands.

En central del av FN-deklarationen slår fast att de projekt som ska bedrivas på urfolks marker först måste godkännas av lokalbefolkningen, efter att de blivit ordentligt informerade.

-Jag tror inte den kanadensiska regeringen tar den delen på allvar, vare sig det gäller gruvprojekt som ska bedrivas i Kanada eller utomlands, säger Jennifer Moore vid organisationen Mining Watchs avdelning för Latinamerika, till IPS.

Hon menar att den nya liberala regeringen i Kanada var noga med hur man uttryckte sig kring hur deklarationen skulle tolkas, i syfte att på många sätt kunna bedriva samma “företagsstyrda” agenda som den föregående regeringen.

-Kanada fortsätter att betrakta problemen inom denna industri snarare som ett problem för landets anseende. Detta i stället för att vilja ta tag i de systematiska skador som uppkommer, säger hon.

Jennifer Moore menar att ett av de stora problemen är bristerna i det system som ska hantera anmälningar om felaktigheter som företag anklagas för att ha begått.

-Där slås det inte fast huruvida företag verkligen följer de riktlinjer staten säger sig stå bakom, och än mindre leder det till några åtgärder eller sanktioner, säger hon.

Bristen på rättvisa är ett tydligt problem i Honduras, ett land vars gruvor i första hand drivs av företag som är baserade i Kanada. Honduras är också ett land där aktivister löper stora risker vid protester mot hur de lokala befolkningarna drabbas.

Minst 109 människor mördades i Honduras mellan 2010 och 2015 efter att ha protesterat mot dammbyggen, gruvor, skogsskövling eller stora jordbrukssatsningar, enligt organisationen Global Witness.

-Med tanke på Kanadas starka ställning i den honduranska gruvsektorn så borde landets regering agera betydligt starkare för att få ett slut på övergreppen, säger Mercedes Garcia, vid den USA-baserade organisationen Council of Hemispheric Affairs, till IPS.

Närmare 200 latinamerikanska och internationella organisationer har i ett gemensamt öppet brev uppmanat Kanada att ändra sina riktlinjer inom gruvsektorn. Kanada-baserade företag står bakom över hälften av de investeringar som görs i latinamerikanska gruvor. Enligt brevet visar en studie av kanadensiska företag i nio länder i regionen på ett återkommande mönster av människorättsbrott inom gruvprojekt.

Brevets undertecknare uppmanar Kanadas regering att försäkra sig om att landets företag respekterar viljan hos de folkgrupper som säger nej till storskaliga gruvprojekt på grund av de miljömässiga och sociala konsekvenserna.

Mercedes Garcia menar att det faktum att Kanadas regering nu ställer sig bakom FN-deklarationen om urfolks rättigheter är ett gott tecken.

-Undertecknandet samt kraven från det civila samhället kommer sannolikt att leda fram till åtgärder, säger Mercedes Garcia.

Aruna Dutt

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *