Genève, 150202 (IPS) – Wikileaksgrundaren Julian Assange har befunnit sig två och ett halvt år inne på Ecuadors ambassad i London och är häktad i sin frånvaro för misstankar om sexbrott. Nu kan dödläget brytas efter att FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève tagit upp fallet.
Julian Assange är misstänkt för olaga tvång, två fall av sexuellt ofredande samt våldtäkt. De brott som Assange är misstänkt för begicks enligt åtalet under hans besök i Sverige i augusti 2010. Assange hävdar själv att han är oskyldig.
Ecuador har beviljat Julian Assange diplomatisk asyl. Assange vägrar att lämna Ecuadors ambassad eftersom han tror att Sverige kommer att utlämna honom till USA där han riskerar ett långt fängelsestraff efter Wikileaks avslöjanden 2010 av bland annat olika amerikanska militära övergrepp och diplomatiska aktiviteter.
Den 26 januari granskades Sverige för andra gången i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Det skedde inom ramen för rådets allmänna ländergranskning, UPR. Fallet med Assange togs upp på initiativ av Ecuador.
Svenska UD:s kabinettsekreterare Annika Söder ledde den svenska delegationen vid möten med rådet.
Nu finns det möjlighet att åtgärder vidtas för att bryta dödläget och för att driva fallet framåt.
-Men det är en mycket komplex fråga och regeringen kan bara göra ett fåtal saker, säger Annika Söder till IPS.
Hon betonar att Julian Assange är misstänkt för brott enligt svensk lag och att det är därför åklagare i Sverige vill att förhör under förundersökningen ska ske i Sverige.
-Vi hoppas att det blir möjligt att ta itu med den rättsliga processen på ett eller annat sätt, men det är upp till de rättsliga myndigheterna att svara på, säger hon.
Baltasar Garzón, den välkände spanske juristen som är Julian Assanges advokat, säger till IPS att han och Julian Assange är belåtna med att den svenska delegationen beaktar förslag som lagts fram av Argentina, Kuba, Ecuador, Slovakien och Uruguay. Sverige har lovat att granska förslagen och ge ett svar innan den 15 juni i år.
Assanges försvar riktar hård kritik mot att den svenska åklagarmyndigheten fördröjt den juridiska processen genom att vägra att förhöra Assange per telefon, e-post, videolänk eller skriftligen.
Baltasar Garzón säger att det även pågår en dold rättslig process mot Wikileaks och Julian Asssange i USA.
Baltasar Garzón har uppmanat den svenska regeringen att ange en tidsram för rättsliga åtgärder mot Julian Assange, efter ett förslag från Ecuador. Han påpekar att FN:s kommitté för mänskliga rättigheter slår fast att exakta tidsramar måste fastställas för att en person som är häktad i sin frånvaro ska ställas till en domares förfogande.
Annika Söder säger till IPS att det enligt det svenska rättssystemet inte finns någon tidsgräns för när åklagarens förundersökning ska vara klar.
