Drömmen om Europa slutade på Tripolis gator

Tripoli, 141222 (IPS) – Tripolis gator sopas av män i färgstarka overaller. Gatsoparna kommer från södra Afrika och de flesta av dem har inte fått ut sin löner på flera månader, och deras pass har arbetsgivaren lagt beslag på.

Saani Bubakar arbetar i Tripolis gamla stadsdel. Här har han i tre års tid dragit runt på sin sopkärra längs de smala gränderna.

-Jag kommer från en extremt fattig by i Niger, där det inte ens finns rinnande vatten. En av våra grannars söner hade åkt till Tripoli för att arbeta, så jag bestämde mig för att göra samma sak, säger 23-årige Saani Bubakar till IPS.

När lönen kommer får han motsvarande 1 200 kronor i månaden, och mer än hälften av lönen skickar han hem till familjen i byn. För bostaden i Tripoli behöver Saani Bubakar inte betala någon hyra.

-Vi är 50 personer som bor i en lägenhet här i närheten, säger han.

Nu kommer han dock snart att åka hem igen – inte på grund av arbetet, utan på grund av den tilltagande instabiliteten i Libyen.

Det har hunnit gå tre år sedan landets diktator Muammar Gaddafi störtades. Det politiska kaos som följde har lett fram till en situation där ett inbördeskrig är nära förestående. För närvarande finns det två regeringar och parlament i landet, ett här i Tripoli, och ett annat i staden Tobruk, som ligger hundra mil österut.

Flera milisgrupper i landet är samlade i två olika allianser, som är lojala med antingen Tripoli eller Tobruk. När milisgrupperna strider så hamnar civibefolkningen ofta i korselden, och landets gästarbetare är särskilt utsatta.

-Jag är alltid rädd när jag arbetar på natten, eftersom det oftast är då som striderna bryter ut, säger gatsoparen Odar Yahub, 22, som bor i samma lägenhet som Saani Bubakar.

Odar Yahub säger att han inte kommer att resa hem till Niger igen förrän han har tjänat tillräckligt med pengar för att kunna gifta sig. Det kan dock komma att ta längre tid än han tidigare trodde.

-Vi har inte fått ut vår lön på fyra månader, och ingen har förklarat för oss varför, säger Odar Yahub samtidigt som han tömmer en sopkorg.

De flesta av Tripolis gatsopare kommer från södra Afrika, men det finns även en stor grupp som kommer från Bangladesh. En av dem är Aaqib, som i fyra års tid har sopat gatorna i ett av stadens kvarter. Han berättar att han skickar hem nästan hela sin lön till familjen därhemma. Men inte heller han har fått någon lön på fyra månader.

-Givetvis drömmer jag om att resa till Europa, men jag vet att så många har dött på havet. Jag skulle bara resa dit med flyg, och om jag hade ett visum i mitt pass, säger Aaqib.

Just nu har han dock inte tillgång till sitt pass, det har arbetsgivaren lagt beslag på. Så är det för alla gatsopare som IPS talar med.

Mohamed Bilkhaire är arbetsmarknadsminister för regeringen i Tripoli. Han säger att minimilönen ska ligga på motsvarande 2 200 kronor – och att alla som får ut mindre än så blir lurade av sina arbetsgivare. Att passen “tillfälligt” beslagtas beror enligt ministern på att de utländska gästarbetarna annars skulle “bege sig till Europa”. Juristen Shokri Agmar från Tripoli menar att de utländska gästarbetarna lever i en extremt utsatt situation.

-Det största problemet är inte att de saknar juridiskt skydd, utan att de saknar en egen milisstyrka som kan skydda dem, säger Shokri Agmar från sitt kontor i stadsdelen Gargaresh.

Gargaresh är ett av de områden i staden där många gästarbetare samlas varje morgon och hoppas på att någon arbetsgivare ska komma och erbjuda dem ett daglönearbete, ofta inom byggsektorn.

25-årige Aghedo kom hit från Nigeria för tre veckor sedan. Men för honom är stoppet i Tripoli bara tillfälligt, han hoppas snart kunna borda ett skepp för att försöka ta sig över till Italien. Nu står han med en spade i sin hand och väntar på att få ett dagsarbete. -Det händer att vi inte ens får betalt, men också att vi kan å upp till hundra dinarer i lön, säger Aghedo till IPS.

Medan han väntar på att en arbetsgivare ska dyka har han fullt upp med att försöka skilja på förarna av de flakbilar som passerar. Det gäller att se skillnad på de bilar som potentiella arbetsgivare kör, och milisgruppernas bilar – som kan leda till att han grips och hamnar i ett häkte.

-Jag vet att jag skulle kunna få jobb som gatsopare, men jag kan inte vänta så länge på att få ihop pengarna för att betala för en båtresa mot Europa, säger han samtidigt som blicken hela tiden är fäst på de passerande bilarna.

*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni använt den.



Karlos Zurutuza

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *