Omstridd dumpning vid Stora barriärrevet

Uxbridge, 140828 (IPS) – Ökade insatser krävs för att skydda världens mest kända korallrev, Stora barriärrevet i Australien. Nu riktas skarp kritik mot att revets skyddsmyndighet gett sitt godkännande till dumpning av miljontals ton giftiga muddermassor i området.

Stora barriärrevet är ett av världens sju naturliga underverk. Revet syns från rymden och är en häpnadsväckande vacker mosaik som består av tusentals rev, sjögräsbäddar och öar längs en kuststräcka på 2 300 kilometer i delstaten Queensland i Australien. År 1981 klassades revet som ett av Unescos världsarv och beskrevs som “en oersättlig källa till liv och inspiration”. Barriärrevet beskrivs ofta som havens barnkammare eftersom många arter använder den trygga miljön som reven erbjuder för att föda upp sina ungar. Stora barriärrevet var en gång hem för 10 procent av världens fiskar. Dugonger och många olika arter av delfiner förekom tidigare rikligt i området.

Stora barriärrevet har förlorat hälften av sina koraller. Utan gemensamma insatser för att skydda området finns risk att endast 5-10 procent av reven finns kvar år 2020, enligt en studie gjord av Australian Institute of Marine Science som presenterades 2012.

Stora barriärrevets skyddsmyndighet uppmanar till ökade insatser för att minska hoten mot reven på alla områden, regionalt och lokalt, men har samtidigt godkänt att hamnbolag dumpar miljoner ton muddermassor bland annat från utbyggnaden av kolhamnen Abbot Point vid det skyddade världsarvet. Det har kritiserats hårt av forskare och korallrevsexperter.

I förra veckan rapporterade journalister vid den australiska tv-kanalen abc att forskare vid barriärrevets skyddsmyndighet är motståndare till dumpning inom världsarvsområdet.

“Beslutet måste vara politiskt. Det stöds inte av vetenskapen överhuvudtaget. Jag är förbluffad,” sa Charlie Vernon, känd korallrevsexpert och tidigare forskningschef vid Australian Institute of Marine Science, i intervjun med tv-kanalen abc.

-Stora barriärrevet är troligtvis det rev i världen som övervakas mest. Vi har sett konsekvenserna av de enorma kustprojekten, säger Richard Leck, talesperson för Världsnaturfonden i Australien.

År 2010 godkände regeringen i Australien uppförandet av naturgasanläggningar och en hamnanläggning i Gladstone i delstaten Queensland. I samband med projekten dumpades 46 miljoner ton muddermassor i hamnen och inom Stora barriärrevets marina park. Det var tänkt att de giftiga massorna skulle bli kvar i hamnen i Gladstone, men de började efter ett tag att läcka ut. Nära 4 000 ton muddermassor har läckt ut dagligen som mest. Konsekvenserna har varit förödande. -Det kommersiella fisket har upphört och även delfiner och dugonger har försvunnit. Gladstoneprojektet är ett misslyckande, säger Richard Leck vid Världsnaturfonden.

Lokala turistföretag uppger att vattenkvaliteten har blivit betydligt sämre. I Queensland är även gruvindustrin stor och gruvexporten till Asien på 156 miljoner ton årligen väntas växa sexfaldigt och uppgå till nära en miljard ton årligen år 2020.

I december godkände landet miljöminister Greg Hunt planen för utbyggnad av kolhamnen Abbot Point som väntas bli en av världens största. Några månader senare, och trots starkt motstånd från sina egna forskare, godkände Stora barriärrevets skyddsmyndighet att fem miljoner ton muddermassor från Port Abbot dumpas vid det skyddade världsarvet.

-Skyddsmyndigheten hamnade i en svår situation. Att neka skulle innebära att förkasta ministerns godkännande, säger Richard Leck.

Miljöminister Greg Hunt har uppgett att hans slutsats är att dumpningen kan ske på ett säkert sätt.

-Vetenskapliga studier visar att sediment från muddring dödar arter, minskar ljusinsläpp, försämrar tillväxt och reproduktion samt täpper till gälarna på fiskar, säger Terry Hughes vid avdelningen för korrallstudier vid James Cook University i Queensland.

I en ny studie som publicerades i maj i år beskriver forskaren Kathryn A. Burns att sediment från kolhamnar kan spridas 200 kilometer på 90 dagar. Vid en annan kolhamn fann man också höga halter av skadliga ämnen som polycykliska aromatiska kolväten.

Med tanke på att Stora barriärrevet står inför enorma hot i och med den globala uppvärmningen och högre temperaturer i haven samt försurning till följd av ökade koldioxidutsläpp kräver Terry Hughes och andra forskare ett totalförbud mot dumpning i Stora barriärrevets närhet.

I mitten av 2015 väntas muddringen vid Port Abbot att inledas.

Stephen Leahy

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *